Dagens Nyheter – 31 januari 1871, sida 2

derigenom skall erhålla ett försvar ej mer än hällten så dyrt gom det nuvarande? Invänder män att landets armåorganisation måste innebära större garantier i afseende på fasthet och krigsduglighet än den gotländska, så har man råd att tör detta ändamål använda ytterligare 4 millioner för att uppnå den nuvarande kostnaden. Är åter det för fastlandet föreslagna försvaret mera betryggande, än det man vill gifva Gotland, hvarför skall denna ö, som är like mycket, om ej mer, utsatt, för fiendtligt anfall, blifva sämre utrustad i detta vigtiga afseende? Hr Per Nilsson i Espö anmärkte, att då jordegarne åtagit sig indelningsverket, hade de med detsamma blitvit fritagna från vidare utskritfning för sig och sitt folk. Men i tider så allvarliga som den närvarande borde allt tal om privilegier upphöra å alla sidor och de skilda intressena förena sig och räcka hvarandra en broderlig hand för att värna ett älskadt fosterlands trygghet och välfärd. Det var sålunda icke ur privilegiets, utan ur en andan synpunkt talaren ville visa omöjligheten för vår indelta arm att utgöra en stam för vårt framtida försvar, deri utsträckt värnepligt skall ingå som en vigtig del. Talaren erinrade i detta afseende om den låga bildningsgrad, våra soldater inneha, och trodde att denna omständighet skulle göra dem omöjliga att bilda en stam eller ett stöd för de många intelligenta medborgare, hvilka enligt den utsträckta värnepligten komme att stå under fanorna. Han ville indelningsverkets aflösning på rättvisa grunder. Hrr Törnfelt, Jöns Rundbäck och Jöns Pehrsson gjorde äfven anmärkningar mot indelningsverket, den förre anmärkande att indelningsverket gjort oss skada, då det insöft nationen i säkerhet, och den sednare talaren bemötande hr v. Geijers yttrande med den anmärkningen, att äfven vid riksdagen 1812, då beväringsinstitutionen antogs, gafs samma löfte, eller att indelningsverket skulle afskaffas, utan att det sedermera hållits. Ingen af de talare, som uppträdde, hade ett ord till försvar för indelningsverket; flera af statsrådets medlemmar, äfven chefen för landtförsvarsdepartementet, voro i kammaren närvarande, utan att deltaga iöfverläggningen. I sammanhang med remissen förekom i andra kammaren den förut: väckta frågan om tillsättande af ett försvarsutskott, och beslöt kammaren utan. diskussion för sin del att ett sådant, med 14 ledamöter från hvardera kammaren, skall tillsättas. Frågan bärom har ännu icke förevarit i första kam