Dagens Nyheter – 31 januari 1871, sida 1

Rs a a a Or a er ne litliga siffror i afseende på länders relativa nationalvälmåga förefinnas. Vi påminna oss likväl att i en för få år sedan ttgifven skrift i detta hänseende hafva sett några uppgifter, som möjligen kunde läggas till grund för en dylik beräkning. De gällde vissa länders befolkningstäthet, storleken af den summa hvarje invånare betalar till budgeten och sammanlagda värdet af inoch utförsel på hvarje invånare — säkerligen trenne bland de förnämsta faktorerna för beräkningen af den relativa nationalvälmågan. Resultatet häraf blef följande: Innev. på Innev. bet. Värdet af qv.-mil. t. budgeten. in-och utför. sel på inner. Belgien 9,120. 22: 30. 234. pe 5.770. 41: 40. 325. unglan 5.260. 43: — . Frankrike 3,800. 40: — 1 Preussen 3.900. 20: — ? en yr 28: — 38!2. alern 3.471. 16: — -Danmark 2,833. 24: 11. 73. Schweiz 3.400. 5: 40. (2?) — 210. Österrike — 3,000. 26: — 28. Norge 293. 24: 11. 80. Sverige 500. 10: — 53!2. Ryssland 708. 12: — 11s. Låtom oss nu sätta de på båda tablåerna anförda länderna bredvid hvarandra i den ordning de synas böra stå, dels efter deras välmåga och dels efter doras militära uppoffringar, så uppkomma följande resultater: Välmåga. Militära uppoffringar. Belgien England. P : Holland Holland. England Danmark. Frankrike Ryssland. Preussen Nordtyska förbundet. Italien Belgien. Baiern Spanien. Danmark Nordam. förenta stater. Schweitz Baiern. sterrike Sverige. Norge sterrike. Sverige Norge. Ryssland Häraf torde kunna dragas den slutsatsen att Sverige redan nu i förhållande till sin välmåga gör fullt ut lika stora uppoffrisgar för sitt försvarsväsende, som trots något annat land, samt mera än Norge och Österrike. I Ryssland, den rena militärstaten, råder det sämsta förhållandet. Med allt detta vilja vi emellertid ingalunda hafva sagt, att ej Sverige för närvarande bör försöka ställa sitt försvarsväsende på en bättre fot och, om det behöfves, derför göra ökade ansträngningar. Men sanning bör få vara sanning, och man bör ej försöka blanda bort korten genom falska uppgifter, som gå ut på att inbilla folket, att det i sjelfva verket ej ansträvger sig så mycket, som verkligen är fallet. Alltid skall der finnas någon, som kommer dylika eskamoterier på spåren, och då går hela effekten förlorad. .