Dagens Nyheter – 31 januari 1871, sida 1

mm RA Rn SAP Fa andas män, som den sednare tiden liksom slungat fram inom de båda stridande länderna, alla haft sin Smission, fastän den ene nu står stolt i segrens glans och dep andre måste böja sig såsom öfvervunnen. Frid öfver de döda, och måtte delefvande ur sina landsmäns grafvar Hemta försoing ens OCh icke hatets sinne! Men om vi, som sagdt är, ej kunna veta hvad framtiden bär i sitt sköte ur alla dessa händelser, så gifva de dock en lärdom, hvilken liksom med våld tvingar sig på nutidens omdöme, och den är: Odugligheten af stående härar, som ej hafva sin rot i folket. Vi fingo en antydan derom vid Königgrätz och Sadowa, men det var först vid Sedan och Metz som denna lärdom blef inpräglad hos dem, hvilka dittills hängt envist fast vid gamla fördomar. Emellertid synes denna lärdom ej hafva verkat på vår regering, enär den till antagande af riksdagen framlagt ett armåförslaz, som till ganska stor del är stödt på bibehållande af en stor, stående, från det öfriga folket skild arm6e. Vi kunna i sanning ej fatta hur det är möjligt att en regering, hvars intelligens och fosterJandskänsla man ju eljest ej har skäl att betvifla, kan efter den sednaste tidens lärdomar framkomma med ett armförslag som är stödt på en så rutten och af allmänna opinionen utdömd grund som vårt indelningsverk, synnerligast då detta indelningsverk med verklig afvoghet betraktas af nästaa hela den jordbrukande klassen här i landet. Vi ba visserligen af en de! camia militärer hört sägas att detta indelningsverk skal! vara särdeles utmärkt, och framför allt framhålles det att man utomlands lärer beundra det så mycket. Emellertid är det underligt, att när det så mycket utomlands beundras, det dock ingenstädes blifvit efterhärmadt. I allmänhet söker man tillegna sig för sitt eget land hvad man i främmande länder finner utmärkt, och det är derför högst besynnerligt att ännu ej något enda land tillegnat sig vårt indelningsverk, Oaktadt man nu snart haft tvenne seklers tid att studera detsamma. : Den tanken ligger temlisen nära att denna utländingens beundran härleder sig från resande militärer, hvilka, då de förnummit våra egna militärers stora vördnad för indelningsverket, af, artighet talat i samma ton derom. Hvad som emellertid är säkert, utländingen må nu täska hvad han vill, är, att detta indelvingsverk är för vår jordbrukande befolkning särdeles tryckande och att resultaten deraf i ingen mån motsvara det myckna besvär det förorsakar. Vi vilja derföri det längsta hoppas att regeriogen ej skall forcera ett armåförslag som är stödt på indelningsverkets bibehållande, äfven om hon kunde lyckas deri med hjelp af första kammarens kompakta majoritet. .. Dessutom är det. alldeles. ej säkert att denna majoritet blir så kompakt i denna fråga, ty vi ha äfven från första kammaren hört ej så få röster, hvilka yrka på indelningsverkets aflösning i sammanhang med det nya armåförslagets antagande och de stora anslagens beviljande.