Om konungamaktens rätt att förklara krig. Böster från nelimnmränheten. Redaktionen bar i detta ämne erhållit åtskilliga skrifvelser, af hvilka i dag två meddelas. I. Herr redaktör! Hvarje frisinnad svensk man torde bafva med verklig tillfredsställelse läst eder förtjenstfulla artikel angående orimligheten af statschefens rätt att utan riksdags hörande kunna kasta oss in i ett krig; och vi skynda att hembära eder vår varma tacksägelse derför. II. Till red:n af tidningen Dagens Nyheter. Ehuru vi uti tidniogen med nöje sett föreslagen en motion vid riksdagen angående konungens orimliga rättighet att utan riksdagens hörande börja krig eller uti förbund med främmande makter, taga vi oss likväl friheten insända följande redan förut skrifna uppsats till hvad kraft och verkan den kan förmå. En vrikedagsmotion. Ett bland de för hela landet vigtigaste åtgöranden vid innevarande riksdag är utan tvifvel att, så vidt i mensklig förmåga står, söka : förekomma att Vårt land störtas i samma för! färliga olyckor, som vi i våra dagar ha för ögonen i de af kriget hemsökta, olyckliga länderna, Hvad dessa händelser för dagen derför borde ådagalägga för något hvar såsom ctt oettergifligt vilkor för ett folks trygghet och sjelfständighet är utstrykande ur grundlagen af rättigheten för regenten att förklara krig. Med denna paragraf qvar kan man hoppas att I RE dl la br leedt re hd arr, Je å NYA LÄMNA J Lynsläntr or InAN sort rä ide rör ss Du Pr ÅK Rn Te kr te NR i I