Dagens Nyheter – 21 januari 1871, sida 2

——— VU RR RR Bö BÄ HH HM nn nn MMMM MMM MMM MM UU MMMM MMMM MM nn nn OO En avarlefva från skräck. väldets dagar. Francet förmäler att i Paris aflidit en 95 års man, hvilken spelade en viss roll under skräckregeringens period. Hans namn var Lambert och han hade varit sekreterare hos allmänna åklagaren Fouquier-Tinville och protokollsförare hos revolutionsdomstolen. Ehuru knappt 20 år gammal innehade han tre år dessa befattningar. Förföljd såsom terrorist under den reaktion, som under Thermidor inträffade, undkom han och tog sin tillflykt till London, der han blef bokhållare hos bryggare-firman Lob Stein. Han återvände till Frankrike vid de allierades intåg år 1815 och slog sig ned i ett litet hus vid gatan de la Pepinidre, der han också dog. Detta hus hade en liten trädgård och hr Lambert, som tyckte mycket om blommor, odlade sådana ända till 1840, då hans lilla trädgård, i följd af gatureglering, förvandlades till byggnadstomt. Sedan dess har han lefvat mycket indraget; endast två eller tre personer i grannskapet fingo besöka honom. De grymheter, som under skräckregeringen begingos, lågo honom ständigt i minnet, och det var endast med tvekan och bäfvan, som han berättade några episoder från den tiden. Revolutionen 1848 framkallade hos honom en dyster sinnesstämning, ur hvilken han icke kunde lösrycka sig förrän vid 1867 års exposition, som han besökte. Paris belägring, infallet i Frankrike och det nu pågående krigets fasor försatte honom i ett tillstånd af nästan fullkomlig slöhet. Han dog under upprepande af de ord, som alltid voro på hans läppar: Gud skydde Frankrike! Galdoch silfvermynti Frank. rike. Enligt Semaine financiairet finnes det i Frankrike 7,064,693,145 frank i guldmynt, deribland 5,659,196,200 i tjugufrankstycken, och i silfvermynt 4,749,109,303 frank, hvarjemte omkring 60 millioner frank kopparmynt äro i cirkulation inom landet. Denna ofantliga totalsumma af 11,873 millioner frank utgör, fördelad på hela befolkningen, 300 frank metalliskt mynt pr hufvud. Tidningen tillägger, att dessa uppgifter äro grundade på officiela meddelanden från franska myntverket. Louis Napoleon har till den ofolbare4 afsändt ett egenhändigt bref, i hvilket han uttalar sig mot rof! o. d. Sjelf har han för några år sedan beröfvat samma heliga potentat största delen af hans rike till Italiens förmån, men då jag dricker är det rätt, tänker väl f. d. hejsaren. Maskradbal på isen. Skridskoklubben i Wien hade den 12 dennes föranstaltat sin tredje karnavalsfest på isen. Ehuru snön föll i stora flockar och en intet mindre än angenäm nordanvind pep om örona, var festen öfverraskande liflig och antalet stort både af deltagare och åskådare. På en för de sednare uppförd tribun fanns redan kl. 8 på qvällen icke längre någon plats, och det var ett charmant vinterstycke att se alla dessa insnöade gestalter magiskt belysta af elektriska ljus. På sjelfva banan rådde naturligtvis det brokigaste och gladaste lif. Der voro alla tänkbara och icke tänkbara drägter representerade; det fanns icke något land eller något stånd, som icke var representeradt. Gubben i nattrock och nattmössa såväl som den i kottiljongs-dekorationer prunkande diplomaten, den lättfotade Ballerina, såväl som nattens drottning — alla voro der för att höja festens glans. Förutom turkar, polackar, magyarer m. fl. kringflög också en väldig nunna med en nunn-unge bredvid sig (sannolikt mor och dotter) och en mycket lyckad kopia af fången på Wilhelmshöhet, hvilken sistnämda personlighet olyckligtvis l.d många kännbara nederlag på det hala. Allmänna uppmärksamhetens brännpunkt bildade, liksom de förra åren, skridskokungen Jackson Haines, hvilken, denna gång förklädd till flicka, i präktig polsk nationalkostym, utförde sina mästerliga produktioner. Den stora, af 32 elit-löpare sammansatta och af Haines anordnade, i fyra tablåer