Dagens Nyheter – 19 januari 1871, sida 2

Paiu—Krossekärr-banan. I går afton sammanträdde åtskilliga för detta jernvägsföretag intresserade personeri slöjdskolans större hörsal, för att öfverlägga om vissa detsamma rörande frågor. Justitierådet Lagerstråle utsågs till ordförande. Major Adelsköld uppläste af honom uppgjord plan jemte kostnadsförslag för jernvägen. Enligt planen skulle banans Mingd komma att utgöra 41,s7 mil samt kosta, i händelse den göres bredspårig, 28,300,000 rår eller 676,000 rdr pr mil och, om man nöjer sig med 3,e fots spårvidd, 21,600,000 rår eller 518,000 rdr pr mil. Icke mindre än 3 större tunnelar — en af 560, en af 850 och en af 510 fots längd — samt två viadukter — öfver Bullaren och öfver Dalelfven vid Domvarfvet — blifva nödvändiga, men hr ÅA. ansåg ej dessa lokala svårigheter vara af någon större betydenhet. Den diskussion som utspann sig rörde hufvudsakligen spårvidden; både bredoch smalspåriga talare yttrade sig, men man tycktes till sist allmänt förena sig om den åsigten att det var klokast att lemna denna vigtiga fråga öppen, till dess aktieteckningen kommit i gång. En stor del af kapitalet måste efter all sannoelikhet upptagas i utlandet, och kanske skulle man göra det omöjligt för sig att få penningar, på den utländska marknaden, i händelse man på förhand bestämde sig för ett system, som af de utländska kapitalisterna ogillades. Hela diskussionen om spårviddeninskränkte sig således helt enkelt till ett resonnerande om saken, och ordföranden uttryckte också efter dess slut den åsigten, att de församlade icke kunde anses berättigade fatta några afgörande beslut, utan endast framställa sina meningar till ledning för de komiterade. Man kom öfverens om att uppdraga åt dessa de vidare förberedande åtgärder som erfordras för förslagets bringande till utförande, såsom t. ex. ingifvande till regeringen af ansökan om koncession å banan samt om understöd från statens sida, hvilken ansökan dock skulle undertecknas ej blott af de komiterade, utan äfven af andra för saken intresserade personer, som de komiterade för sådant syfte med sig adjungerade. Utgifterna för försvarsviisendet inom åtskilliga länder. I senaste häftet af Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift finnes införd en ganska upplysande tabell, ur hvilken vi hemta nedanstående uppgifter: Utgifterna för Sveriges försvarsväsende så väl till lands som sjös uppgå, kostnaderna för indelningsverket inberäknade, till en årlig summa af 19,200,000 rår, hvilken summa, fördelad på on folkmängd af 4,150,000 menniskor, visar, att landets försvarsväsende kostar hvarje invånare om året 4 rdr 62 öre. I följande länder uppgår denna utgift för hvarje invånare: i Ryssland . . . . till rdr 7,18. i Nordtyska Förbundet 6,70. i Österrike . . 0 4,34. i Baiern. . . e 4,67. i Holland . . . . 9,31. i Belgien . . . ee 53,34. i Spanien . 5,30. i England 12,97. i Nordamerikas Förenta stater 4,74. i Danmark . . s , , 814. i Norge . . . 3,59. Hvarje invånare i i Ryssland, Nordtyskland, Baiern, Holland, Belgien, Spanien, England, Nordamerika och Danmark betalar således mera för sitt lands försvar än hvarje svensk. Gåfva till Myntets samlingar. Hoefintendenten B. C. Malmberg har till Myntets samlingar öfverlemnat stansarne till den medalj, som genom Hedvig Eleonora församlings kyrkoråds åtgärd år 1868 präglades till minne af församlingens kyrkas full bordan. — -Stansarne få af Myntet begagnas för prägling af medaljer, som enskilda personer tilläfventyrs kunna önska erhålla. Hedvig Eleonora kyrka. Hofintendenten B. C. Malmberg har till Hedvig o Mm SA FF FF MH oo 48