haft ett årligt apanage så frikostigt gom ditt. Men du har erkänt att du spelat, och för ens spelare medger jag att tvåhundratusen kunna anses som småskulder.f Du är bitter, min far? — svarade Fingal, soni icke vågat omtala ytterligare tvåhuudratusen, hvilka strukit med på hans sednaste galna vad i Joekeyklubben i Paris. Han skyllde dessa förluster på sin kärlek till Gundla, ty spelpassionen hade gripit honom med dubbelt skarpa klor efter hennes försvinnande, och han hade, trots alla sina försök, icke lyckats att resa någon ny afgudabild i sitt hjerta under den tid af halftannat år, som förrunnil mellan Gundlas födelsedagsfesti Versailles och Fingals plötsliga hemkallande till den missnöjde fadren. Jag tror inte mera på dina löften, om du skall hålla dem i främmande länder, der du tillbringar ett lif utan syfto och utan ära. — Vill du försona hvad du redan brutit, så visa det på annat sätt än genom åmekningar, som endast äro kärlekens små skiljemynt. Jag vill ha en bättre valuta, jag vill ha handling. Egna dig således antingen åt landtbruket, hvars grundliga kännedom är fullkomligt värdig en ädling, eller åt ditt olycksaliga krigaryrke, som fordrar lika grundliga studier, om det skall bli något annat än den simpla paraden eller vapenöfringen. Men det är tid på att göra något för det namn du bär, och som i