Dagens Nyheter – 17 januari 1871, sida 1

Article Image
under fyra bränningsterminer, hvarunder enligt kontrollörens uträkning tillverkats inalles 22,393,; kannor bränvin, men enligt hvad apparaten visade, 22402,s kannor. Skilnaden är, som man finner, endast 9,5 kannor — en obetydlighet. Bränvinskontrollörerna kunna således hädanefter i icke ringa mån ersättas genom maskiner. Grefve Lewenhaupt, på Claestorp redogjorde för en af honom uppfunnen och använd apparat, medelst hvilken utaf furu-stubbar, sågspån och annat dylikt affall beredas träolja, kol, träsyra, beck m. . nyttigs artiklar, — Jägmästaren Björkman höll härefter ett. föredrag om tillverkningen af terpentin, träolja, trä-fotog6n, beck, träsprit o. B. v. vid Kulla tekniska fabrik. j Hr Juhlin-Dannfelt meddelade åtskilliga rön, gjorda å de af honom besökta utställningarne i Petersburg, Borås, Kassel, London och Oxford. Rörande expositionen i Borås anmärkte tal. att ingenting der var gjordt för att underlätta varornas afsättning -— inga agenter och inga priskuranter funnos, så att man kunde ej göra beställningar om man ville — och att det väl syntes det tillverkarne voro i stort behof af mönsterritningar. Tal. kunde ej fullt gilla de smickrande loford, hvarmed offentligen och enskildt slösats på de i Borås exponerade fabrikaterna — ett smicker, sem i alla händelser vore skadligt, då det ju aldrig kunde lända till båtnad för industrien, att dess idkare finge en för hög tanke om sig sjelfva och sina produkter.) Stora teatern. I går afton fick man nöjet åter höra Aubers charmanta opera: Den StummaX, Hr Arnoldson spelade MaganieHo hurtigt och sjöng hans parti magnifikt. Fröken Björklund var den stumma Fenella; det är icke en lätt uppgift att lösa; fröken Björklund gjorde det på ctt ganska tillfredsställande sätt. Fru Lund och hr Sjöblom vunne i tredje akten för sin dang utomordentligt bifall. Den fullsatta salongen mottog reprisen väl. — Becthovens Fideli uppfördes i söndags afton å Stora teatern med fröken Signe Hebbe i titelrolen. Med allt erkännande af detta Beethovens mästerverk, våga vi dock förnya en anmärkning, som ferfaldiga gånger blifvit gjord både i Sverige och i utlandet såväl mot Fidelio som mot andra vokala verk af samme mästare, nemligen att sopran-partierna ligga alldeles för högt och kunna följaktligen icke åstadkomma den effekt, som om de låge i annat, mera passande läge, samt icke sällan öfveranstränga rösterna. För öfrigt veta vi att detta är den enda operapjes Beethoven skrifvit, att densamma utarbetades under åren 1804 och 5, att denna pjes, liksom fertalet af denne mästares verk, var långt framför sin tid, hvarför den ej heller straxt kunde uppfattas; man gaf den visserligen i Wien 1805; men, vare sig att artisterna icke förmådde återgifva mästerverket eller att åhörarne icke kunde uppfatta detsamma, nog af pjesen måste åter nedläggas och njöt en måhända behöflig hvila till år 1814, då den återupptogs i Wien och helsades med allmän glädje. Sedermera har hvarje större teater i den bildade verlden ansett för en 2) Vi erinra om att vi för vår del framställt åtskilliga anmärkningar röranda denna exposition, hvariblandde af hr Juhlin-Dannfelt nu gjorda ingalunda voro de minst väsentliga. TESTEN VESNA RE ONT ONES NSD ENSE EN ETTAN

17 januari 1871, sida 1

Thumbnail