Dagens Nyheter – 14 januari 1871, sida 2

Tldeilnftsökversigt Öresunds-Posten delar med åtskilliga andra blad den svagheten att icke orka lisa tidningar riktigt, hvarigenom han stundom, när han gör onmärkningar mot dem, räker anföra nigosting som de aldrig ha sagt. Detta är lika fult som om en advokat i en rättegång onödigtris upptager rättens och vederpartens tid med att lägga denne i munnen skäl eller fakta, hvilka aldrig varit af denne i rättegången anförda; och en advekat gom oftare begår ett sådant fel mister slutligen förtroendet hos dem han önskar till klienter. Se här det senaste exemplet på ÖresundePostens förfarande. IMHan sade förlidon tisdag: CDagene Nyheter fortfar alltjomt i sina nitiska bemödanden att söka öfvertyga svenska nationen fatt Tyskland ej är skuld till krigett Sarningen är den, att Dagens Nyheter blott tre gånger under ett halft års tid gjort något försök i den vägen, och detta endast helt fivktigt. Kan sådant med rätta kallas satt alljemt nitiskt fortsätta försöken. Jyad siclfva sakförhållandet betröffar, så ga de af Österrikes och Englands rogerinhar framlagda diplomatiska handlingarno från tiden närmast före och vid krigets utbro:t ådagalogt att alla de neutrala stormakternas regeringar äro eniga i att anse franska regerivgen vara skuld till kriget. Modlemmen af franska nationalförsvarsregeringen, utrikesministern hr Jules Favre har öppet vidgått detsamma i två särskilda noter till Europas samtliga kabinett. Thiers har på sin rundresa i Europa ingalunda förnekat det. Guizot har offentligt erkänt det. Pator Iyacionthe har instämt. Ernest Rånan har vidaro utvecklat delta ämne i sitt tankeutbyte med Strauss. Pressen i alla länder, utem do skandinaviska, har, huru fientlig än en del deraf i somliga stater varit met Tyskland, icke fallit på den tanken att förneka utt kriget är en ny yttring af Frankrikes gamla politiska s systam att uppehålla sin öfvermakt 1 HKuropa genom att hindra Tysklands enhet. Många tal, hällna i franska agstiftande kåren efter 1866, Olliviers år 1857 utgifra försvarsskrift, ferfaldiga bland de napoleonska homliga papperen, af republikanska siyrelson offentliggjorda promemorier och betänkanden från. rinistrarne Rouher, Drouyn de Ihuys m. f. sätta utom allt tvifvel att de ledande minnen iFrankrike städse rufvade på planen utt aänfolla Tyskland.) I betraktande af allt detta ha vi sagt och säga fortfarande att don allmänna folkmenuingen 1 Kverige, som at mångahanda anledningar onser Tyskland vara skuld till ) En melverkando vigtig or: tet var, som vi alla v eri igenom adled uppm i na och Men sje ke borde hindi: v Ty ån de inre in dyvina alt under land E änyo uu håll andet att Tolken få dyrt plikta I stars synder. På na iur