Dagens Nyheter – 10 januari 1871, sida 1

rarna, så snart det är fråga om att välia rikadagsmän, ingalunda äro att söka i något ringaktande af der högre upplysningen, utan inågot helt annat. Den mindre jordbrukaren väljer icke riksdagsman alldeles för ro skull; han väntar något af sin representant. Han har en mängd reformer, som han önskar se genomförda, och bland dessa sätter han måhända i främsta rummet frågan om upphäfvande af öfverflödiga embeten och tjenstebefoattningar samt omorganisation af ecmbetsverken, så att hvar och en embetseller tjensteman får en tillräcklig aflöniug, men derjemte så tillräckligt med göromål, att han derigenom hindras att åtaga sig en mängd biförtjenster, hvarigenom hågen drages från hufvudbefattningen. Våra mindre jordbrukare tro att en dylik reform icke kan geromföras så länge majoriteten i andra kammaren består af embetsoeh tjenstemän eller: personer som hatva sin umgängeskrets bland embetsoch tjenstemännen eller hafva barn som ämna slå in på tjenstemannabanan. Det är af denna orsak de festa riksdagsmannavalen, åtminstone i södra Sverige, i den närmaste framtiden komma att falla på bönder. t Provinsens tredje folkhögskola har en månad varit i full gång, Den är förlagd vid helsobrunnen Ramlösa och man har till föreståndare lyckats erhålla den från rikedagens andra kammare bekante kaptenlöjtnanten G. OC. Witt från Karlskrona, en man med icke vanlig lätthet att undervisa och som eger ett brinnande nit för folkets upplysning. Hr Witt är sannolikt den bäst lottade af alla nordens folkhögskollärare, ty utom sin lärarelön lär han åtnjuta en rätt betydlig pension af staten. På skolans bänkar sitta 44 elever, och bland dessa män, som redan intagit hedrande platser bland provinsens jordbrukare, af hviika elever jag vill nämna ordföranden i Walufs sockens landtmannaförening, Anders Andersson i Påarp. Dessa, som redan utbildat sig till sjelftänkande och sjelfständigt tänkande män;-skola ej blott sjelfva. draga fördel af undervisningen och: samlifvet i skolan, utan äfven gifva denna en fägt af det lif och intresse, som vaknat inom d sjelfva. Det blåste en frisk vind öfver fälten den dag skolan invigdes, och en person, som tillegnat sig vanan att reflektera öfver företeelserna i lifvet, antog detta för ett godt omen, häntydande derpå att en frisk andens vind skall komma att blåsa inom folkhög-. skolan, och att denna derigenom skall befrias. å ena sidan från, läseriets ensidigheter och ofördragsamhet och å den andra från den på många håll. rådande skuggrädslan för tidens demokratiska sträfvanden, hvilka i och för sig äro goda, fastän deras förfäktare någongång: begagnat en ton som sårat ömtåliga öron. Folkhögskolan i Ramlösa är en dotter af det s. k. demokratiska sällskapet i Skåne och bör. icke förneka sin mor. N Jag fruktar icke heller någon sådan förnekelse. Både lärare och elever tro tillgifna de demokratiska idgerna. En folkhögskola är en plats, der ingen kan klafbindas, der hvar och en. elev eger fullständig frihet i allt; som är öfverersstämmande med sedlighetens lagar. Hufvudsaken för en folkhögskoleelev är att han lär sig att tänka med skärpa och sjelfständighet öfver alla lifvets -förhällanden, att döma och sluta riktigt, älska mensklighet och fosterland, frihet och. sjelfständighet, det goda, sanna, rätta, sköna, ädla och-stora, hvarhelst det uppenbarar sig, bos landsmän eller utländ ningar, rättrogna lutheraner eiler personer ur andra. trosbekännelser. En trång; kall och kortsynt anda är illa på sin plats i folkhögskolan. En märklig rötelse går genom dessa bygder. Nästan i hvarje by funderar man på pågot nytt och godt företag än i-en,än i -en annan riktning. Bland sådana företag må nämnas landtmannaföreniogar, sparbanker, fattig