Dagens Nyheter – 7 januari 1871, sida 1

ee TO — och skref ett långt bref, men under många afbrott. Ögonen stirrade nästan som en vansinnigs på papperet, hvilket ändtligen lades i ett brefkonvolut. Hon började ännu ett annat bref, men när hon hunnit några få rader ref hon sönder det i Bmå bitar under ett hånskratt och strödde dessa sedan ut för vinden. Hon följde med ögonen de små pappersfjärilarnes flygt bort öfver hustaken, och kastade ännu en gång en mätande blick ned i djupet framför sig. Hon slog derefter sina händer samman, liksom för att knäppa dem ihop till en bön, men läpparne tycktes ha glömt alla ord, och skälfde blott under den starka sinnesrörelsen. Omsider tycktes hon komma till någon sorts besinning och kastade en pröfvande blick kring det lilla rummet. Hon började skyndsamt packa in några reseffekter, och sedan detta var gjordt, skref hon ännu en gång några rader, hvilka hon förtydligade med ett par banknoter, och fästade det förseglade brefvet med en nål i toalettspegeln. Återigen störtade hon sig på knä på golfvet, och försökte än gråta, än bedja, men intetdera lyckades den arma. Hon skyndade nu med samma brådskande ifver utför trapporna till den väntande kusken, som lade tömmarne öfver histryggen, och ilade upp efter den kappsäck, hans hemlighetsfulla dam släpat utom dörren.