Dagens Nyheter – 2 januari 1871, sida 2

Ibo-veriker. Sedan disponenten verk och egendomar, numera t. tf. ren i tredje distriktet, hr G. A. st, genom nämda offentliga embetshg blifvit hindrad att disponentskabafva, kommer han att vid nyåret letsamma, men qvarstår bland förn för verkens egare, omyndig förkla). S. Åberg. I anledning häraf komör korrespondensen och vården om ngeus angelägenheter, vid nämda tidett Abergs förmyndares kontor att hufvudstaden inrättas, hvilket kontor deras gemensamma kontroll skall förehr J. Krook. Ockelbo-verken, som sittning af vidsträckta skogar, hafva årlig tillverkning af närmare 70,000 jern af Wintjerns välkända malmer. hr Lundhqvists disponentskap, eller 1863, har tillverkningen fördubblats, et att förvaltningspersonalen minskats ften. Ifrån att vid början af sagda a varit trögsåldt och af underlägsen nhet, har detta jern för det närvan efterfrågan och ett pris aldra minst öjd med Svartnäs berömda stämpel: nd Arrow. några sinkmalmer i Sverige rge lemnar bergingeniör B. Turley, som bnstgjort vid Åmmebergs zinkgrufvor i Verike, men numera är bosatt i Tyskågra upplysningar i den tyska Bergund ännische Zeitung, september—november evarande år. Pippdrag af ett schleliskt zinkverksbolag roshan under förra årets sommar för att tagteda på värdet och belägenheten af dessa malr, men då ifrågavarande bolog öfvergifvit ia funderingar i den vägen, ansåg han lämgt att genom tryck öfverlemna sina förvärlde kunskaper till andra möjligen befiutlijspekulanter. Norge besökte han tre grufvefält, af hvilka tvlågo öde, och det tredje något arbetades. Dia norska fyndigheter anser han dock obetyga, liksom Norges malmer i allmänhet, vid je5relse med de svenska. and dessa senare anser han Åmmebergs ut:all jemförelse såsom de största, men då haredan för flera år sedan isamma tidskrift lemt en berättelse om detta verk, lemnar hadet helt och hållet å sido: remot berättar han om: Kafveltorp i Nya Kopparberget, Örebro lätsom han anser kunna utan svårighet lemna l10isen centner 35-procents zinkblende; i Dannemora jernmalmsgrufvor, derifrån hatror, att man kan få 10 tusen centner, ehu brytningen lätt skulle kunna blifva 50 tus årligen, af i medeltal 53 procents halt; 3Falun eller Stora Kopparberget, der han bernoar en tillgång af 2 till 3 millioner och en lig brytning af 30 till 40 tusen centner om dpass 30 procents halt; 43ovallsgrufvorna nära Rusgårdens pristgifvrgård i Dalarne, hvilkas malm håller 30 till procent zink; 5)torfallsberget i Grangärdes socken i Dålarnimed 20 til 54 procents malmer; samt sluthn 6).chisshyttan, som han ställer närmast Åmnyerg, och från hvilket ställe han vill taga) tusen centner om 39 procents zinkhalt.ffan uppskattar dessa grufvor till ett värdsf omkring en half million riksdaler. He Turley har ansett det för tyskar gagneligatt få dessa tillgångar i Sverige påpekade. Det förefaller oss lämpligt att till den kraftiel; verkan det hafva kan, göra hans rön och å:ger kända äfven för svenskar. (N. ÅA) Orde svenska Gvarlettsirnr gare i Petersburg skrifvesiryska Börs tidninn: Sednaste torsdag bragte de svenska Grtettsångarne i förtjusning den talrika blik, som fyllde hötel Demouths stora 1. De lofordande omdömena om dessa sånga äro icke öfverdrifna; den harmoni, med kllken de utföra de genom sin kolorit orinela svenska folksångerna är förvånansvi. Man tycker att det är ett enda instrumt — men lefvande. Nyanserna äro anärknpingsvärda. Det är sannt att en viss dormighet röjer sig i maneret, men annorlda kan det icke vara. TI alla fall beredaångarne ett stort nöje. I de svenska sånger, dominerar molltonen, som är de nordisl ländernas älsklington. i Oltykshämndetse. I fredags afto kl. vid-tiden inträffade att drängen Engvall.