ga reservationer som komitån hade ledamöter. Ur regeringen afträdde kort efter riks3dagens slut, sedan finansministern af Ugglas i riksdagens sista timme afgått, jastiiieministern . De Geer, ecklesiastikmi-. nistern Carlson samt statsrådet Ehrenr heim, och kabinettet rekonstruerades på samma grundvalar medelst insättande af hrr Bergström, Wern, Wennerberg och Alströmer, af hvilka man väntar sig åtskilligt nytt och godt. Landets representatior hade en gång nära Ööfvergifvit tanken på stambanors byggande, men förra riksdagen frångick denna princip och beslöt att en österoch en nord bana skulle för statens räkning anläggas, lika storartadt tilltagna som de förut befintliga. Beslutet var isistnämde hägeseende, hvad norra banan beträffar, på sådant sätt tillkommet, att det skall fordras ganska mycket mod hos regeringen för att verkställa det — derest någon stambanas byggande norrut alls kan vidare sättas i fråga, då en enskild bana på hvardera sidan är så nära att komma till stånd. Ett statslån af 40 millioner är emellertid beslutadt dels till betäckande af ett temporärt jernvägslån, dels till utförande af nya stambanor, dels till understöd åt enskilda banor; några millioner deraf äro redan upptagna under omständigheter, hvilka, sammanlagda med många andra, bevisa att i landet finns mycket mera ledigt kapital än som för industrien är nyttigt eller för företagsamheten smickrande. På det industriela området framträder fenomenet att, sedan det lyckats något stilla den nationela motviljan i anledBing af forna stridigheter, en lönande förbindelse börjat uppstå med Ryssland, hvilken erhållit ny impuls genom slöjdutställningen i Petersburg och i någon mån tör komma att befrämjas äfven genom en vinterförbindelse med Baltischport, i fall det lyckas att vidmakthålla en sådan. Hushållningssällskapernas delegerades beslut att här i Stockholm upprätta en ständig utställning af landets slöjd--—och-in— dustrialster skall ock bidraga att gifva lif och utveckling företrädesvis åt den industri som idkas i hemmen och hvaraf stora fördelar äro möjliga. — Det första nordiska arbetaremötet må anses blott som ett prelvdium till andra, i rikare mått gagnande. På Svea rikes erkebiskopsstol bar den gamle högkyrkomannen Reuterdahl lemnat rum åt den unge högkyrkomannen Sundberg. Öfverste Nils Ericson har från sina dyra jerabanor återvändt till den moderliga jordens sköte; och med Johan Liljencrantz har andra kammaren förlorat utsigten till att erhålla, först en ledare af dess verk samhet, sedan en reformator af svenska statsförvaltningen. x Vi skola icke här inlåta oss i en öfverflödig rekapitulation af händelserna under ett krig, framkalladt af Frankrikes tvåhuadraåriga sträfvan att hindra Tysklands förening; förklaradt af Napoleon under en förevändning som icke ens egde den ringaste grund); och beredvilligt ) Nemligen att Preussens konung skullö förolämpat franska sändebudet och derigenom franska nationen. Detta sändebud, hr Benedetti, har i en uti IIndpendance belge nyligen offentliggjord, af honom skrifven och undertecknad reklamation föra t——— RER RO