Dagens Nyheter – 31 december 1870, sida 1

den kraftigaste aktion. Man kan således hvarje ögonblick vara beredd på densammas början mot fästena, Avrtillerisngreppet torde samtidigt börja mot alla verken; men hvilket af dem företrädesvis blir föremål för ett energiskt anfall, tyckes ännu icke vara afgjordt och är naturligtvis höga vederbörandes hemlighet. För att understödja denna nya plan var det nödigt att draga till sig ytterligara materiel och manskap, då man förutom anfallets kraft också ville betrygga dess uthållighet. Man har derför bildat tränkolonner af landtvärnskavalleriet och för närvarande är också hela resten af nordtyska förbundshärens tunga fältartilleri på marsch mot Paris. Detsammas eftertropp, det tunga sachsiska fästpings-artilleriet afgick den 20 d:s vidare från Mainz. Hvad som här och der yttrats om bildande af en ny armåkår beror på en förvexling. Man inkallar nämligen nu i hela Nordtyska förbundet resten af landtvärnet i ändamål att dermed besätta de ockuperade landsdelarne och bevaka fångdepoterna, och de nu härtill använda trupperna af linien och reserven skola afgå till den opererande armen för att med all kraft göra slut på kriget. Våldsamt uppträde I Lyon. Striden vid Nuits gaf anledning till en högst sorglig tilldragelse i Lyon, hvarom meddelas i bref till IIndpendance belge: Måndagen den 19:de på aftonen herrskade stor rörelse i förstaden Croix-Rousse, och några -orostiftarel beslöto att begagna sig af tillfället. Ett klubbmöte sammankallades, vid hvilket beslöts att följande dag en demonstration skulle anordnas med sorgklädda qvinnor och den röda fanan. Man ville företaga en Srensning i Hotel de Ville och gifva makten åt dem revolutionära kommunen, som ensam ansågs vara i stånd att föra kriget med större energi. Klubbens medlemmar voro samlade hela natten, men då morgonen kom, hade de temligen svårt för att få demonstrationen i gång. Visserligen infunno sig några fruntimmer men man hade inga gevär. Man lyckades äfven göra några exalterade nationalgardister in tresserade för saken, men deras antal var otillräckligt. Man ville ha en hel bataljon, och derför begaf man sig till en af bataljonscheferna i Croix-Rousse, för att tvinga honom att låta slå generalmarsch; han nekade att FRört della oc med knapp nöd lyckades 22 honom att bli qvitt de ursinniga menniskorna, Demonstrationens ledare tänkte då på chefen för 12:te bataljonen, Arnaud. Man lockade honom till klubben under en falsk förevändning, och när han väl kommit dit, fordrade man att han skulle begifva sig till Lyon med sin bataljon; men han nekade med den störsto bestämdhet att göra detta. Qvinnorna blefvo högligen förbittrade häröfver och släpade honom ut på gatan, der han misshandlades at flera baväpnade personer. När en af dessa gaf Arnaud ett bajonettstygn i pannan, insåg han att hans lif sväfvade i fara,. och han af-dossade då två skott med en revolver, dock endast för att skrämma de uppretade, af hvilka ingen sårades. Ett förfärligt oväsen uppstod. Han har skjutit på folket, lydde det i kostus, Han skall skjutas! Den olycklige mannen blef nu åter släpsd in i klubblokalen, bvarest en ståndrätt af tolf medlemmar nedsattes och efter några minuters förhandlingar dömde honom till döden. Hela klubben ville deltaga: i denna nedrighet, och den gjorde detta genom att medelst allmän handuppräckning stadfästa ståndrättens dom. Arnaud fördes nu åter ut på gatan; och han afrättades på place dArmes helt nära en kasern och oationalgardets högvskt. Klockan vår då 1 på middagen och åskådare samlades i hast. Arnaud gick döden till mötes med myeket mod; han tog sjelf af sig uniformsrocken, och då han hade blottat sitt bröst, ropade:han: