Dagens Nyheter – 28 december 1870, sida 2

och gamla, till madame Latours praktfulla magasin, och medan de sade värdinnan på stället en mängd fådda komplimenter, spejade deras ögon oupphörligen mellan blomsterfestonerna, hvilka dolde den skönas glasbur. Gundlä, som, ännu omedveten om sin fägrings sällsynthet, observerade dessa många binoclar och pince-nez-er, trodde en tid, att bespejningarne gällde de mästerliga blommorna, men snart blefvo åskådarne icke nöjda med det angenäma skådespelet på afstånd, utan Gundla kallades tidt och ofta ut från ateliern till korta samtal med madame Latour i magasinet, på det att de grånade beundrarne måtte få so 1la belle på nära håll. I synnerhet utmärkte sig en narraktig gammal sprätt, som våra läsare skulle kunna igenkänna såsom bror Augusts Cpåfågelsmenniska, framför alla andra i påflugenhet. Rodnande drog Gundla sig undan, då den efter sista modejournalen utstyrde markisen sökte fatta hennes hand, och hennes vackra ögon tycktes förebrående fråga madame Latour hvad dessa täta kallelser ut i magasinet hade att betyda. Men madame Latour behöfde inte denna frågande blick, för att hastigt göra ett slut på exkursionerna från ateliern. Hennes gqvinliga fåfänga sade henne, att denna beundran för en af hennes elever, en beundran, som visserligen inbringade tusentals francs af hittills osedda blomstervänner, att denna beun