Politiska nyheter. Både torsdagen och fredagen har, enligt under juldagarne anlända telegrammer, strid egt rum mellan franska och tyska nordarmåerna nordost om staden Amiens. Begge parterna tillskrifva sig segern, och hvilkendera som har rätt kan man ej veta förrän man erfar huru segern begagnats. Det kan hända att vid Amiens går som vid Loire. Den enes eller andres öfvervigt blir icke afgjord utan flera sammandrabbningar. Så mycket är säkert, att fransmännen nu ofta äro öfverlägsna till antalet och slåss bättre än i början af kriget, desto mera berömmeligt som deras trupper mestadels äro färska i elden. En officiös korrespondent i Versailles berättar i skrifvelse till Köln. Zeitung att på en af påfyven gjord förfrågan, huruvida han, i händelse så skulle behöfvas, kunde med säkerhet räkna på att finna en tillflyktsort inom preussiskt område, nyligen af konungen afgifvits ett jukaxde svar. Det af erkebiskopen af Posen grefve Ledochowsky aflagda besök i högqvarteret skulle, efter hvad med bestämdhet berättas, ha stått i det aldra närmaste sammanhang mad nyssgberörda fråga och svar, och får man tro vissa uppgifter, så skulle städerna Köln och Fulda, den sednare för sina talrika, öde stående paiatsers skull, ha varit påtänkta till residensorter åt påfven, i fall han kommer att nödgas uppehålla sig någon tid i Tyskland. Den luxemburgska frågan dör bort helt beskedligt för närvarande. Den var icke så betänklig från början som det beställsamma ryktet genom telegrafen förkunnade. Preussen hade icke uppsagt Londontraktaten angående Luxemburgs neutralitet. Det hade blott sagt: som Luxemburg ide och de fallen icke uppfyllt neutralitetens åligganden, så ämna vi icke heller under detta krig låta våra militäriska operationer hindras af lan