Dagens Nyheter – 20 december 1870, sida 1

Er nn Den 9 december kl. 5 e. m. kom en af dessa dufvor tillbaka till det dufslag i Paris, hvartill hon hörde; hon förde med sig en depesch, daterad Rouen den 7 december, och som härnedan finnes att läsa i sin helhet. Samma dag kl. 7 e. m. kom åter en dufva tillbaka till samma dufslag med en depesch, daterad Tours den 8 december. Det råder intet tvifvel om att dessa dufvor voro bland dem som blefvo tagna af preussarne vid Ferridres. Depescherna voro tästade vid dufvorna på ett helt annat sätt än det som brukas af de franska posttjenstemännen, och deras innehåll, äfvensom handstilen, förråder deras tyska ursprung. Som guvernören är fast besluten att meddela Paris invånare allt hvad som rörer deras intressen, anser han för sin pligt att offentliggöra dessa depeschers innehåll utan alla kommentarier. Rouen den 7 december. Regeringen, Paris. — Rouen är besatt af preussarne, som nu marschera mot Cherbourg. Landtbefolkningen mottager dem med hurrarop. Öfverväg detta: Orleans återtaget af dessa djeflar. Man kan icke längre hoppas att vinna något genom motstånd. A. Lavertujon. Utgifvaren. af Figaro. Paris. — Hvilka olyckor! Orleans återtaget. Preussarne två mil från Tours och Bourges. Gambetta farit till Bordeaux. Rouen har gifvit sig. Cherbourg hotadt. Loire-armn är nu ingenting annat än en massa flyktingar och marodörer. Landtbefolkningen gör gemensam sak med preussarne. Fn och hvar har fått nog. Landsbygden sköflad. Stråtröfveriet florerar. Brist på hästar och nötkreatur. Hungersnöd öfverallt. Intet hopp. Låt Paris tydligt förstå att Paris icke längre är Frankrike. Folket önskar ett slut på eländet. (Underskriften, som är oläslig, tyckes vara grefve de Pujol eller de Puget). Det är kändt att hr Andrå Lavertujon, hvilkens namn är satt under den första depeschen, för närvarande vistas i Paris och innehar sekreterarebefattningen i ett af statsdepartementen. Så långt det rent officiela tillkännagifvandet. Officiöst förklaras att ingen anledning förefinnes att vara orolig öfver proviantbrist i hufvudstaden. Regeringen, tillägges det, skall kunna tillfredsställa alla behof ännu en lång tid sedan belägringen blifvit upphäfd. (?) En viss förlägenhet hade uppkommit genom bristen på qvarnar, som gjorde det omöjligt att få säden mald; men hrr Cail komp. äro nu sysselsatta med att uppföra qvarnar i tillräckligt antal, och man hoppas att deras bemödanden skola ha det goda med sig att regeringen icke för en enda dag behöfver utdela bröd i ransoner. Befälhafvaren öfver trupperna i Paris har sändt följande bref till general Schmitz. Vincennes den 8 december, Min käre general. Jag hör med verkliga bekymmer att de fyra preussiska officerare, som på min befallning eskorterades till Paris, blitvit företnål för illvilliga demonstrationer och utsatta för förolämpningar. Dessa officerare, som äro fångar på hedersord likasom våra i Preussen, stå under vår militära heders skydd. Sänd dem till mig genast. Jag skall draga försorg om att de bli utvexlade mot ett lika antal franska officerare af motsvarande rang. De skola endast kunna till preussiska armån medföra underrättelser om det moraliska tillståndet i Paris, tala om den anda af sjelfuppoffring och hängifvenhet för fosterlandet, som der aldrig varit allmännare och lifligare än nu, samt meddela att vi alla äro beredda att strida. Mottag etc. Trochu. I går kl. 3 kom en officer, sänd af general Trochu, till de tyska förposterna och vände sig till en wärtembergsk kapten, hr Servey, hvilken sedan morgonen dagen förut hade