Dagens Nyheter – 13 december 1870, sida 1

ee a Dn AA stridsplatsen. Den opererande tyska styrkan bestod af en division af 12:te sachsiska armåkåren, 1:sta wiärtembergska brigaden och en hel pommersk brigad under general Franseckys befäl; tillsammans närmare 25.000 man. De voro försedda med starkt artilleri, men detta kunde under striden blott till en del användas. På slaget kl. 7 svängde flera sachsiska regementen af på vägen till Brie. Framför byn stodo omkring 100 fransmän såsom förposter; en större afdelning låg i sjelfva byn. BSachsarne störtade in på förposterna och en ganska liflig tiraljöreld utspann sig nu från den ena ändan af byn till den andra. Franska förstärkniogar ankommo öfver från Maraes andra strand, men så häftigt var sachgarnes anfall, att fransmännen måste utrymma byn, isynnerhet som de icke kunde tå understöd af fästet Nogents kanoner utan att utsättas från ed från sina. Under vilda hurrarop satte sachsarne sig i besittning af Brie, der de giorde 300 franska fångar. Något sednare, kl. 8, började striden vid Champigny. Anfallet inleddes af de wärtembergska skarpskyttarne. Efter en längre, hårdnackad fäktning sågos fransmännen vika och tycktes vilja till wiärtembergarne öfverlemna de ställningar, som dessa den 30 november hade förlorat. Sachsarne i Brie började redan sända sina krigsfångar till Champs och Chelles, men innan de hade slutat dermed öppnade fästena Nogent, Rosny och Avronen granateld mot Brie. Avron och Rosny sände sina projektiler rätt i söder; ett af batterierna på fästet Nogent sköt från vestsidan, under det att ett annat batteri slungade bomber och granater högt upp i luften, hvarifrån de föllo ned just på det ställe, der de skulle explodera. Under hela vägen från Noisy till Champigny fanns ej något skydd mot dessa projektiler. Husen skötos i ruiner, träden krossådes i spillror, dödade och sårade goldater nedtöllo öfverallt. Under det att detta förfärliga bombardement pågick, försökte några af de sachsiska regementena att bana sig väg till de broar, på hvilka fransmännen hade öfvergått Marne. Samtidigt såg man tusen och åter tusen fransmän rycka ut från fästena Rosny och Nogent. Jag tror mig ha sett icke färre än 80,000 man i en lång kolonn mellan de två fortena. Det var en absolut omöjlighet för soldaterna att längre kunna stå emot den eld, som regnade ned öfver Brie; sachsarne bombarderades formligen ut ur byn. Efter en oerhörd förlust af officerare och manskap måste de kl. 10 på f. m. åter utrymma Brie. Ouppbörligen upprepade sachsarne sina försök att bemäktiga sig broarne öfver Marne, iexe blott under den förfärliga granatelden från fästena utan också gentemot två kulsprutbatterier, hvilkas eld icke var mindre fruktansvärd, På något afstånd stod franskt infanteri, deladt i mindre afdelningar, som underhöll en oafbruten chassepot-eld. Ettsachsiskt-jägare-regemente ville försöka att anfalla dessa infanteritrupper. Det framryckte utetfer en sluttning, men råkade härvid ut fören så mördande korseld, att en adjutant skickades för att kalla regementet tillbaka. Just som han ilade. till stället, träffade honom en kula i bröstet, så att han nedsjönk död från hästen. Öfverste Hansen, jägareregementets chef, blet jemte 34 andra officerare dödad; manskapet nedsköts som rådjur på en klappjagt. Tyskarne försökte att använda sitt artilleri, men terrängen var så ogynnsam, att batterierna icke kunde placeras annorstädes än på ställen der granatelden från de franska fästena skulle på fem minuter ha sönderskiutit dem. Blott två tyska batterier gåfvo eld och det under mycket ofördelaktiga förhållanden Kavalleriet deltog icke från någondera sidan i striden. Tyskarne hade blott sitt infanteri, att stödja sig vid, och detta kämpade på ett te Te at SR TN SSR At en ne FR ta RR NV Keb) NN NR RER RE IR NRA