Dagens Nyheter – 13 december 1870, sida 1

-— OM Gamla Sara, medveten af sin värdighet som husregentinna, mottog icke kammarherrens vid afskedet erbjudna penninggåfva, men någon tid derefter med förtjusning ett par förkläden och ett klädningstyg. Jag har ett annat förslag, herr pastor — sade Eleonore med det mest förtjusande af sina småleenden. — Er dotter talar inte illa fransyska, ehuru hon inte haft någon annan lärare än sin far — förlåt mig oartigheten, men er håg för gedigna kunskaper torde inte ha tillåtit er att offra tid på lapprisaker. — Mamsell Gundla kunde emellertid ha framtida nytta af att utbilda sig i språket, på samma gång hon i de konstgjorda blommornas hemland kunde få sätta kronan på sin ovanliga talang som fleurist. Jag har varit er gäst nu i tre veckor, låt då mamsell Gundla få bli min gäst en tid i Paris? Kammarherren försökte sig med ett bekräftande artigt leende, meni sitt sinne kände han sig generad af prestdotterns sällskap. När min far och jag sedan resa till Italien i vinters — fortsatte fröken v. Dörben — så har mamsell Gundla redan orienterat sig i Paris, finner ett hem hos madame Latour — en charmant qvinna och verldsstadens, det vill säga verldens, förnämsta fleurist — och öfverglänser snart alla hennes elever. Hon blir en gång rik på sin talang, och välsignar då mitt välvilliga projekt. — ROSEN BLAND KAMELIOR, AF JOHAN JOLIN. fi.