Dagens Nyheter – 12 december 1870, sida 1

rer Br RE fransmännen så mycket litat, icke hade den karakter som tillskrifvits dem. På lördagen såg man general de Charette midt i den hetaste striden falla från sin häst. General Cathelineau blef tagen till fånga. Öfverste Fielding, som var med på fransmännens venstra flygel, försvann vid samma tillrälle. Denna vigtiga strid synes ha föranledt general dAurelles de Paladine att draga sig tillbaka med hela. den s. k. Loire-armån till Orleans. Det var nellertid först sent på söndagen tyskarne n .ades denna stad. Kommande norrifrån, ant. lo prinsens trupper jernvägs.stationen och förstaden St Jean de Ruelle och togo dessa med storm, under det storhertigen anryckte från vestra sidan. Medan dessa operationer pågingo, gjordes mellan general dAurelles och regeringen i Tours det ena meddelandet efter det andra på telegrafisk väg. Generalen förbedde regeringsledamöteroa på en nära förestående olycka. Farhågor väcktes hos Gambetta, och han var icke sen att företaga en resa i afsigt att komma till Orleans, hvilken resa så nära hade tagit en mycket tragisk ända. Enligt telegrammet, hade ulanerna i törväg satt sig i besittning af jernbanan, så att det endast var genom ett underverk den resande ministern undgick att bli ihjälskjuten eller tillfångatagen. På lördagsaftonen underrättade dAurelles regeringen i Tours att Orleans icke kunde behållas, och att han hade för afsigt att utrymma staden och retirera till venstra Loire-stranden. För hr Gambetta syntes det oförklarligt att en general som hade 200,000 man och 500 kanoner till sin disposition och som med dessa befann sig i ett befästat läger tänkte på att öfvergifva sin position. Generalen höll likväl i sig, sägande att han, såsom befinnande sig på platsen och kiännande alla förhållanden, bäst var i tillfälle att bedöma hvad som var utförbart och icke utförbart. Hr Gambetta gaf vika, ehuru ofrivilligt. På söndagen vid middagstiden gaf emellertid general dAurelles tillkänna att han beslutit forsöka bibehålla sin position i Orleans med två armåkårer, kallande två andra till sin bjelp. Hr Gambetta begaf sig på väg till Orleans, för att slå sitt kloka hufvud tillsammans med generalens, men han hann aldrig fram dit. Storhertigens af Mecklenburg kanoner dundrade utanför stadsportarne. Tusen fångar och 40 kanoner hade blifvit tagna, och dAurelles nödgades telegrafera till Tours att hans bemödanden strandat och att han var tvungen att redan samma natt utrymma Orleans. Kl. !212 på söndagsnatten kom från de tyska befälhafvarne en formlig uppmaning till staden att gifva sig, åtföljd af en hotelse att den i annat fall skulle bli bombarderad. Som all krigsmateriel i lägret emellertid blifvit förstörd och således ingenting hindrade utrymningen, lydde generalen uppmaningen, och vid 12-tiden inryckte tyskarne i den stad de nära en månad förut måst lemna. k ia sk Rörande Keåratrys armå, som länge var insvept i ett hemlighetsfullt mörker och hvars såväl styrka som vistelseort hörde till de fullkomligt okända storheterna, meddelar nu en korrespondent till Daily News något närmare. Enligt denna persons uppgift äro de stridskrafter, hvilka skola hindra preussarnes inmarsch i Bretagne, ingenting mindre än talrika. Förutom 10 till 12,000 man, hvilka stodo i Le Mans, belöpte sig hela den i lägret vid Conlie sammanrdragna styrkan till omkring 30,000 man. Detachement af mobilgarde likaväl som af reguliera trupper finnas föröfrigt ännu på många orter såsom garnison, utan att man tänker på att draga dem tillbaka. Lägret vid Conlie har genom de v er sista månaderna uppförda verken blifvi no vapenplats af första rang. Två redutv r, omgifna af 4!(a aln djupa, i klippan inhuggna grafvar och bevärade med stora bakladdningskanoner