Dagens Nyheter – 6 december 1870, sida 1

Komnstoch indwustri-vtiställningeh i bondomn. Vi ha förut omnämt, att en serie af årliga utställningar för konstoch industrialster, omfattande alla länder, men för hvarje år endast vissa bestimda klasser af föremål, skall från och med år 1871 komma att ega rum:i London, samt att kammarherren G. Fahnehjelm blifvit utsedd att i egenskap af kommissarie å Sveriges sida, med storbritanniska komiten träda i skriftlig förbindelse för utbyte af meddelanden TtTörände ifrågavarande ärende. Regeringen har nu jemväl. tillsatt en hämd som skall ega granska de artiklar, hvilka kunna ifrågakommia att utställas och i hvarje särskildt fall besluta, huruvida anmälda föremål må utställis eler ej; och har till ordförande i denna nämä förordnat hertigen af Östergötland, till vice ordförande . d. öfVerstekamniarjunkaren K. Bonde, samt till ledamöter i nämden för bedömande af föremål, hörande. till PVörsta ufäelningen: (Skön konst) Öfverintendenten F. L. von Dardel, intendenten F. W. Scholander, professorerna J.E. Bergh, J. P. Molin och J. C. Boklund Andra afdelningen: (Industrialster) Klassen 8. gå mmarherren A. Bjelke, 8. professoren I. Dietrichsöon och lektorn A W. Ewert. K Tesen 9. Fabriksidkarne OC. F. Lundström, J. Lenning och R. W. Ramstedt. Kl cn 10... Kamnrarherren G: Pahnehjelm, föreståndaren för slöj fökolan i jötogkholm J. AR Björkman, , lektorn 0 . Rogberg samt olkskoleinspektören O. TS AGHorbere Tredje afdelningen: (Vetenskapliga uppfinningar och nya upptäckter) Expeditionssekreteraren A. H. Fock, professoren E. Edlund och adjunkten T: R. Thalön. Fjerde afdelningen: (Tri idgårdsskötsel) c Professorn ..J. Andersson, direktörerna N. J. riesson samt N. U. Blomberg. De som önska erhålla närmaåre upplysningar rörande den ifrågavarande serien af utställningar hänvisa vi till det utförliga meddelånde derom, som återfinnes i gårdagens officiela tidning. Nästa ärs utställning är afsedd ått öppnäs den 1 maj och afslutas der 30 september. Föreläsningtvrrie tll förmån för Stockholms högskolas grundfond fortsattes i går Afron i Vetenbkapsakademiens stora hörgal af br C. F. Bergstedt, som dervid afslöt Bitt föredrag om CGamla sanningar4. Föreläsaren visade i huru nära slägtskap vi i religiöst afseende stå till alla äldre kulturfolk, till och med de äldsta, hvarom vi ha kännedom. Sedan talaren antydt sättet för dogmertås tillkomst och visat att menniskörna i ålla tider nalkats det högsta väsende som alla religioner erkänna, icke omedelbart, utan genom ceremonier och ett slags etikett, erinrade han genom anförande af dithörande fakta, att i de flesta religioner förekommer dogmen om treenigheten, att alla bekänna den omedelbara uppenbarelsen, att alla hafva en försoningslära och att alla förutsätta själens odödlighet, ehuru några, sisom budähåisterna och G amla testamentets israeliter, icke direkt, samt straff eller belöning efter döden. Under loppet af föredraget fick talaren anledning att genom citat visa, att alla kulturfolk, äfven hedningar, haft behof af bön och att de bedt på ett sätt och i ordalag, som till och med kunde anstå de kristna. Talaren tillkännägaf att orsaken hvarför han valt detta ämne för sina föredrag var icke att advöcera hvarken för statskyrkan eller den fria kyrkan utan för att visa nödvändigheten af att den hi