Dagens Nyheter – 1 december 1870, sida 1

sakligen hviltar, är den jordörukande, Denna klass har i den officiela statistiken blifvit indelad i flera grupper: 1:o den som eger eller brukar 200 tunland jord eller deröfyer; i 2:o deh som eger eller brukar från 40 till 200 tunland; : 3:0 den som eger eller brukar från 4 till 40 tunländ; och 4:0 den som eger eller brukar 4 tunnland och derunder. Man skulle också kunna (ehuru dct icke på alla individer slår iu) kalla dessä kategorier af den jordbrukande kläs: sen för: de rika, de bergade, de som hafva sin utkomst och de fattiga. Men utom dessa kategorier gifves det ännu en stor namnlös klass afjordbruks: arbetare, som hvarken eger jord eller för egen räkning brukar sådan, men dock måste räknas med till den jordbrakande befolknitigen. Till grupperna 3 och 4 (de som egå eller bruka 40 tunland jord eller derunder) hör största mängden af Sveriges jordbrukare. Sverige har mer än 400,000 egare eller brukare af mindre än 40 tunland jord. Med sina familjer representera ae bortåt halfannan million, med sihå tjenare mer än hälften af Sveriges helå folkmängd, hvartill ytterligare kommet som bihang den lösa arbetarebefolkninged på ländsbygden. Vill man hå en noggrann kännedom om svenska folkets tillstånd och behof, är det således denna stora, kompakta klass — allmogens, böndernas — man först och främst bör betrakta i dess materiela och andliga förhålländen. Vi hå sedan länge satt oss till uppgift att anställa en foggran undersökning härom och för allmänheten framläiggd dess resultat. Vi ha för detta ändamål anlitat sakkunniga och samvetsgranna personer i provinserna. Redan äro i ferå landskap undersökningar verkställda, snart sagdt socken för socken. I andra pågå dylika. Vi hoppas Härigenom kunna leimnå ett material för bedömande af hvilka åtgärder som äro nödiga och lämpliga till förbättrande af allmogens ställning. Vi äro fullt medvetna om de svårigheter af flerfaldig art, som äro förknippade med en sådan undersökning. Afven för den ytterst grannlaga sidan af frågan äro vi icke blinda. Offentligheten är ännu icke i vårt land uppfattad i dess rätta och vackräste betydelse. Man fruktar den, såsom mån rädes för en Olycka. Man fruktar den dock mest der, hvarest man har någonting att dölja. Men konsiderdtioner af sådan art, äfvensom sådana hvilka grunda sig på fördomar eller falska föreställningar, måste vika då det gäller högre och allvarligare intressen. Vi uttrycka jemväl den förhoppning att ingen måtte taga personlij anstöt af em sådan utidersökning, äfven om en och annan derigenom skulle bli ensam i öfvertygelsen, att det är bra som det är eller att det kan ej vara eller bli annorlunda. Utgående från hufvudstaden, begynna vi med Nyköpings län. Södermanland erbjuder rika ämnen till iakttagelser rörande vära landtboförhållanden. Detta landskap kar betraktas nära nog säsom en Eexponent af Sveriges landtboförhålländen i all