Dagens Nyheter – 25 november 1870, sida 2

lånade nu sitt biträde åt tfenierna, begartf sig till Irland och kom så derifrån tillbaka till Paris, alltjemut sysselsatt med att spinna sammansvärjningsplaner. Han skildras som en mycket energisk, för inga ytterligheter skyggande persoalighet; några militäriska egenskaper skall han deremot ej ega. En ballomgfärd af ganska äfventyrligt slag har nyligen blifvit företagen från Paris af en engelsman hr Wortb, som derom berättar följande: Vi lemnade den 27 sistlidne oktober Paris i ballong och voro fyra personer i sällskap. Ballongen satte i väg med en sydvestlig vind, hvilken skulle hafva fört oss in i Belgien, men som vinden vände om till rakt vestlig, så fördes vi öfver de preussiska linierna. Vi lemnade Paris kl. 2 på eftermiddagen, och enär det kl. half 3 var nära nog mörkt, blefvo vi tvungna att åter nedstiga till jorden. Just som vi kommo ned genom skyarna, omkring 700 fot öfver jorden, helsades vi af en skur preussiska kulor, af hvilka några genomträngde ballongen, och för att icke blifva träffade måste vi sänka oss ned med ytterlig hastighet. Då vi kommo ned till marken blef i följd deraf naturligtvis stöten förfärligt stark. Jag förlorade lyckligtvis icke min själsnärvaro, utan höll mig, fast i ett tåg, så att jag icke led så mycket af att hoppa ned från ballongens gondol. Jag kastades emellertid ut trettio fot i luften, men skadade mig icke det ringaste, då jag såsom en mjöleäck föll ned på marken. Två af de andra hoppade efter mig utan att någondera blef skadad. Den fjerde åter följde olyckligtvis icke vårt exempel, utanrycktes med ballongen. : Under hela denna tilldragelse, som blott varade några sekunder, fortforo tyskarne med sitt skjutande, och det var blott genom ett underverk som vi blefvo räddade. Då vi viftade med en näsduk, slutade de dock ändtligen med ätt gifva eld, och vi gjordes till fångar. Vi föllo ned just strax utanför Verdun. Derifrån fördes vi till Versailles, men behöfde åtta dagar för denna resa. Ehuru fångar hafva vi blifvit rätt väl behandlade. Alldenstund ingen af oss hade någon politisk mission, är det möjligt, att de inom kort gifva oss friheten, men troligtvis blifva vi gjorda till krigsfångar och förda till Tyskland. Frän komstmnärsverlden. Å teaterakademien i Wien gafs nyligen en ovanligt intressant föreställning. På uppmaning af furst Ypsilanti och baron Sina uppförde ett grekiskt skådespelaresällskap tvenne stycken på nygrekiska epråket: en tragedi, Aristodemos, och ett lustspel. Tragedien var bearbetad efter ett stycke af Euripides, komedien är modern. Konstnärernas framställningssätt påminner i tragedien mycket om den italiensk-franska skolan, dock är öfvergången från det högpatetiska.till det rent prosaiska, såväl i deklamationen som i mimiken, ännu mera öfverraskande. Ännu intressantare än scenen var salongen, som var fylld af notabiliteterna af grekiska 80cieteten i Wien, och de många vackra fruntimmer, som der funnos, föranledde en tidning att påstå, det Wien sällan på cn så liten plats sett ett så stort antal qvinliga skönheter församlade. Pianospelringenr i Ryssland. Efter sednaste häfvet af dansk Illustrered Tidskrift meddelas följande: Med rätta kallade en resande Petersburg Pianopolis. I hvarje boning, står en flygel; äfven den simplaste borgare har ett piano. Större familjer ha flera instrumenter. I Pej tersburg räknar man 800 pianolärare och — 3000 lärarinnor. Henselt har högsta ledningen af pianoundervisningen i statens uppfostringsanstalter. I det stora Nikolaus-institutet finnas 23 pianolärare. Der finnas 90 flyglar, men det bästa är, att der dessutom finnes 70 från hvarandra skilda öfningspianos. I de kejserliga anstalterna ståtett rum: 6 instrumenter, hvarpå 6 elever samtidigt öfva sig, Hvad som gör denna. musik möjlig och någorlunda utbärdlig är de tjocka väggarne, som i allmänhet finnas i Ryssland. I andra länder skulle ett sådant I PUSV Sh SPETS. JARRE RRKSREIDT. LIP FORTS TIA banan