Dagens Nyheter – 25 november 1870, sida 1

ER EE VS RE RR — — —— —— LA —— Or 20 Den svaghet i utvecklingen och den brist på lif och styrka vid allt arbete, som utmärka vår tids ungdom, tror jag till stor del hafva sin grund i denna öfveransträngning af det intellektuella arbetets organ just under dess utvecklingsperiod. Skulle det nu derjemte verkligen vara händelsen, att skolstadgans fordringar icke kunna uppfyllas, utan att ungdomen anstränges utöfver dess förmåga, så anser jag mig skyldig att i ungdomens namn yrka på en reduktion af dessa pensa till ett mått, som öfverensstämmer med denna ungdoms af naturen bestämda förmåga. Den riktning, hvari denna reduktion bör företagas, kan icke vara svår att finna, om man noga fasthåller skolans ändamål att utveckla och gifva riktning åt ungdomens gryende anlag. För detta ändamål är den stora mångfalden af språk ej blott onödig, utan oftast skadlig. För ynglingens grammatikaliska utbildning är ett främmande språk jemte modersmålet fullt tillräckligt. Om sålunda endast ett främmande språk gjordes obligatoriskt och alla de öfriga valfria, så kunde ynglingen lättare afpassa-arbetet efter måttet af sina krafter, utan att derför gå förlustig språkstudiets formelt bildande inflytande ). COfveransträngning inom skolorna har redan länge existerat, och den uppmärksamme betraktaren skall icke hafva svärt att märka följderna deraf hos den nu iefvande generationen. Det är en allmän klagan, att man bland vår tids män saknar verkligen stora snillen och starkt utvecklade karakterer; men huru kan det vara annorlunda, då hvarje gryende anlag i förtid utnötes, och hvarje djupare moralisk kraft förhindras i sin växt genom den massa af småsaker, som utan uppehåll indrifves i ungdomens medvetande. Någon tid till eget tankearbete, till egna studier efter eget val och egna anlag förunnas aldrig; allt skall skäras efter den en gång reglementerade modellen, och sedan förundrar man sig öfver att alla blifva hvarandra så lika. Men i samma mån som de högre moraliska och intellektuella anlagen undandragas sin naturliga näring, i samma mån tränga sig de lägre fram, och jag har hört mången erfaren skollärare bittert klaga deröfver, att ungdomens sedliga kraft minskats, på samma gång som mångläseriet ökats. Ingen stor och ädel tanke hinner att värma ynglingens bröst och lifva hans vilja till efterföljd, innan den genast förjagas af lexornas mångfald, och slutligen bli trötthet och leda vid allt den herrskande känslan. Då framträda de lägre begären, manande till sinnlig njutning, och lockande ) Jag kan här icke undgå att anmärka det psykologiska misstag, som så ofta begås vid den örsta språkundervisningen, i det man alltför tidigt sätter grammatiken i barnets hand. Barnets öra för språkets ljud är finare än de äldres, och dess tunga är böjligare och snabbare, hvarför det äfven hastigare och fullständigare tillegnar sig ett språk, som det hör talas, än personer, som hun: nit en mognare ålder. Deremot är dess intellektuella utveckling icke nog stadgad för att väl fämpa sig till det mera abstrakta studiet af språkets Iaar. Detta tillhör ett senare stadium af den menskiga utvecklingen, och all anticipation är här en misshushållning med både tid och krafter. Det talade ordet är det verkliga språket, och skriften endast dess konventionella bild; då man nu i stället för verkligheten gifver bilden, missledes redan från början barnets uppmärksamhet, och hvad det inhemtar blir, oaktadt det myckna arbetet, endast de mer eller mindre korrekt uppfattade skrifttecknen. Det blir bokstafven som bjudes, och. icke anden. er ch Brr Länen 4 RR IA I er len ss BRG RS NEN — sn RR RR BAN ERE nn StV RS RK LENA Se