Dagens Nyheter – 22 november 1870, sida 1

tala om för myeket4. (Lifliga bravorop.) Allt slags vetande är nyttigt. Således böra vi begynna med det nyttigaste. Men det nyttigaste är det som bäst väcker barnens slumrande själsgåfvor och vänjer dem att bruka sitt förstånd. De finnas, som förmena att det enda arbetsfolk behöfver inhemta är teknisk färdighet — förmåga att begagna sina händer. Men händerna åstadkomma ej genom sitt arbete de bästa resultat, så framt icke hufvudet arbetar med. Den arbetskarl, hvilkens själ odlats i samma mån hans händer vunnit öfning, är utan allt tvifvel den skickligaste i sitt yrke. Och hvad ännu mera betyder, han är lättast i stånd att egna sig åt andra göromål, ifall sysselsättning på det område, hvarinom han vanligen verkar, af en händelse skulle tryta. Då alltså en annan måste falla fattigvården till last, kan han fortfarande försörja sig. Intelligenta amerikanare påstå att ett af skälen, hvarför pauperismen förekommer i så obetydlig grad uti Förenta staterna, är att den amerikanske arbetaren, som i allmänhet fått en god uppfostran, kan egna sina krafter åt, snart sagdt, hvad som helst. Jag vill icke rösta på någon, cho det vara månde, som anser att folkets barn ej böra lära sig annat än att läsa, skrifva och räkna. Hvilken nytta bar väl en menniska af att hon lärt sig läsa, om hon sedan aldrig använder denna färdighet till att inhemta något som kan blifva henne till ringaste gagn? Den uppgiften bör åtminstone skolan ha, att hon skall bibringa barnen så pass mycken upplysning, att de sedan få håg för att läsa och kunna förstå de bästa böcker inom den allmänna litteraturen. Detta är också för skolan ingalunda omöjligt. Vi behöfva blott gå till Amerika eller Tyskland för att finna bevis härpå. De skotska sockenskolorna uträttade så mycket som detta för två århundraden sedan. På den tiden icke blott kunde bönderna i Skotland läsa, utan de älskade att läsa, och de läste, och om de ej hade många böcker att tillgå, läste de så mycket flitigare det bästa af hvad de hade, och verkan häraf på deras intelligens var öfvermåttan god, så att man, hvarhelst man kom i Europa, faun söner till skotska arbetskarlar innehafva sådana beställningar som togo den största skicklighet i anspråk. (Hör! hör!) SMin nästa hufvudpunkt är denna. Utan tvifvel komma åtskilliga personer, genomträngda af en stark religiös öfvertygelse och intresserande sig förnämligast för religionsundervisningen, att inom de olika valkretsarne vinna pluralitet. Det szxulle vara mycket orätt att utesluta sådana personer. Om ingen af dem blefve vald, skulle valmännens åsigter ej blifva nöjaktigt representerade. Men det säger jag, att ingen bör. få deltaga i ledningen af skolväsendet söm är fiendtligt stämd mot undervisningen i de verldsliga ämnena eller anser dessa vara af en alltför underordnad vigt för att förtjena någon större uppmärksamhet. Vi måste komma ihåg, att med antagandet af den nya skollagen afsågs just att förbättra och utvidga elementarundervisningen, och ehuru somliga anse, hvad jag för min del icke anser, att bibringandet af insigter i religionsläran bör ingå i en förståndigt ordnad -kolundervisning, lärer väl ingen vilja påstå att regeringen och låndets representation, då de antogo denna skolstadga, hufvudsakligen ville Fr deg EDA er pr BE SETT CN ET AEA FEL RT RIE SLVR EE Eg NE TE OP RE LIN