Dagens Nyheter – 17 november 1870, sida 2

Filantropi i trycksvärta. När man kastar en blick på innansidorna af Stockholms-Postens tisdagsnummer, finner man på yttersta venstern en artikelförfattare (ÅA. O. W.) och på yttersta högern en utrikes referent, som hvar för sig tala på följande sätt: Artikeltörfattaren med grof stil: Om ställningen uti sjelfva Paris vet man ganska mycket, och den kan med fullt skäl sägas vara efter omständigheterna god. Den radikala rörelse, som förekom-mit och lyckligen blifvit bekämpad utan blodsutgjutelse, har icke utgått från något missmod hos befolkningen, utan äro alla eniga och beslutna att till det ytter-ta försvara sig. Blott i afseende på sättet kar någon meningsskiljaktighet uppstått, enär de ravikale ansett, att den provisoriska re: geringen icke gått nog raskt tilväga, hvadan man hoppades, stt genom skarpt prononcerade kommunalval kunna utöfva en ytterligare tryckning på styrelsen. Som bekant är, slutade detta med ett storartadt förtroendevotum för just den styrel: e som de radikala ogillat. Utrikes-referenten med fin stil: Regeriogens medlemmar, som den 31 oktober hade fallit i insurgenternas händer, blefvo temligen illa behandlade. Man hade sålunda fastbundit dem vid stolarne i den sal på stadshuset, i hvilken de höllo sammankomst. Man skall till och med hafva skjutit på Jules Favre, men utan att kulan träffade honom. Det gäller påtagligen samma sak, nemligen emöten i Paris den 31 oktober hvarom ett ballongbref i D. B. innehåller följande intressanta meddelande med ännu finare stil: Affären var i sanning sorglustig. Kl. 3 e. m. tågade helt enkelt en bataljon nationalgardister (at de röda) upp till Hötel de Ville, inträngde derstädes samt förklarade regeringen fången. Då emellertid abdika:ionen lät vänta på sig, blef hopen, som samlat sig utanför, orolig. Under förfärliga skrän rusade den upp i rädsalen, fraur trängde till regeringens ledamöter, spottade Jules Favro i ansigtet samt blygdes ej att såsom prof på sitt ytterligare förakt förrätta sina naturbehof i salens alla hörn. Man skulle kunna tycka att högern och venstern ej tala fullt samma tungomål, men Stockholms-Posten är en menniskovän, som tagit bibeln och skalden på orden: Låt din högra hand ej veta Hvad den venstra gör!