mad och oskummad mjölk äfvensom med slagtboskap af hvarjehanda slag. En gammal kammarjungfru. En trotjenarinna, Anna Margareta Hammar, afled nyligen å Lindholm i Barfva socken i Södermanland vid en ålder af 86 år. Ända sedan 1806, eller under en tid af 64 år, hade hon med trohet, nit och duglighet, tjenat i flemingska familjen, der hon ännu på sin höga ålderdom var skrifven såsom kammarjungfru och uträttade de sysslor inom hus, till hvilka hennes krafter räckte. Festrokalen i Westervik — sista klonken. De som läst och skrattat åt historien om festpokalen i Westervik — och de äro många, ty pokalen har gjort sin rund genom svenska pressen — böra äfven veta, hvilka de egentligen ha att tacka för tillkomsten af den roliga historien, som kastat ett så egendomligt ljus öfver ställningar och förhållanden i Westervik, de böra med andra ord få veta namnen på ledamöterna i den famösa, festkumit6n. Vi taga oss derför friheten att för samtid oeh efterverld presentera hrr: Rektoren R. Kajerdt (festordförande), f. d. löjtnanten, n, Vv. riksdagsmannen C. Tenger, apotekaren N. O. Danielsson, lasarettsläkaren von Friesen samt rådmannen och vice borgmästaren Carl Een (festsekreterare). Arboga tidning, som hittills varit ganska originel, har nu börjat försöka sig med att skrifva i Engelholms tidnings maner. Se här en profbit: Stadsfiskalen Hellström (inom parentes sagdt, en bland de humanaste åklagare vi någonsin sett) har, ömmande för böner. tillåtit skeppar Göransson att för en gång å söndag, dock ej under gudstjenst, vid pålbryggan lossa last. Detta har blifvit anmärkt af borgmästaren, som ifrar för sabbatens helighållande, och deri gör han ganska rätt Skada blott att stadsfiskalen var okunnig om borgmästarens gudsfruktan, då han gaf skepparen den begärda tillåtelsen. Hade han afvetat densamma, så hade han nog också blifvit lika gudfruktig och tillsagt skepparen: vik hädan, Satan, och fresta mig icke!