Dagens Nyheter – 11 november 1870, sida 2

-— 100 — I detta ögonblick vaknade ryssen. Med blixtens hastighet kastade sig Pekka öfver honom, innan han fick tid att göra bruk af sina vapen, och tilltryckte med venstra handen hans strupe, under det han med den högra riktade bajonetten mot fiendens bröst. I första ögonblicket förlosade moskoviten nästan all besinning, och det blef fördenskull icke svårt för Pekka att intaga den ställning, som mest kom honom till nytta. Visserligen försökte ryssen åtskilliga gånger att göra sig fri från sin fiendes kraftiga tag omkring halsen, men när de upprepade försöken icke medförde åsyftad verkan, blef han slutligen lugn. Men i hans ögon glödde ett osläckligt hat, och Pekka såg nog hvad han hade att vänta, om han lemnade sin motståndare fria händer. Genom den häftiga vaggningen fördes båten allt längre utåt sjön, och det var just detta som finnen åsyftade, emedan ryssen derigenom blef lemnad ensam. — Hur stor är posteringen i Wirdois? frågade Pekka och satte sitt knä på moskovitens bröst; jag råder dig till att säga sanningen, eljest vet jag nog ett medel, som kan tvinga dig dertill. Vid dessa ord upplyfte han den hvassa bajonetten och höll den framför moskovitens ögon. Ryssen besvarade icke frågan. Pekka upprepade den med hotande stämma