Dagens Nyheter – 11 november 1870, sida 1

— 184 — och gjorde på samma gång en rörelse med vapnet, liksom ville -han fullfölja sin hotelse. — Femtio man ligga i Wirdeis, svarade ryssen slutligen, när han-såg att undanflykter iekeskulle :hjelpa honom. — Hvem för befälet öfver dem? -—Öfverste Stegmann. Han har ju flytt derifrån för icke så länge sedan? — Men nu har han kommit tillbaka, och denna gång blir det icke så lätt att skrämma hönom, svarade moskoviten bittert. — Nå; hur många ströfkårer finnes det längs stranden? -— Dem har ni ju sett! — Finnes det icke flera? Nej. Denna underrättelse lugnade Pekka för ögonblieket, men nu kom åter någonting annat, som gjorde henom stort bekymmer. Hvad skulle -han göra med sin. fiende, som i dessa ögonblick, då den största skyndsamhet var af nöden, hindrade alla hans företag? Båten aflägsnade sig med hvärja minut allt längre från stranden, och tiden skred framåt. Pekka blef orolig och började se sig om efter något, som skulle kunna tjena honom till räddning. Men hvar finna något kådant, helst som vattenytan syntes öde så långt blickarne kunde nå? Att närma sig land, hade varit detsamma som att gå döden eller en säker fångenskap till möte, ock den hetsiga finnen måste således