Dagens Nyheter – 10 november 1870, sida 2

menta politiska förseelserna uppsköts för den tid, då valen till landtdagen skulle förrättas). Talaren sade att då Jacoby ej kunde i domstolsväg vinna rättvisa; måste man ställa honom på den plats, der han kunde vinna densamma, nemligen i kammaren. Sedan en opponent yttrat att Jacoby ej vore användbar i preussiska kammaren, men deremot mycket lämplig i nordtyska förbundsriksdagen, emedan talären önskade att Tyskland skulle blifva en förbundsrepublik, svarade dr Brahm: i förevarande fall ha vi icke att göra med republikanska fiender. Här i salen äro vi många republikaner. gås dane som Jacoby (mycket rättl); d.v. swvi anse att friheten under denna statsform bäst kan utveckla sig. Men i betraktande af den ståndpunkt hvarpå-landtbefolkningen i Preussen nu befinner sig, tänka vi för närvarande icke på att införa den republikanska styrelc seformen. Blutliga målet för alla frihetssträfvanden är dock republiken. Och hver har väl. gjort mera för den största möjliga frihet än Jacoby? . Sedan ett fjerdedels århundrade kämpar han för den borgerliga friheten i Preussen, och han har stridt-för den medan alla. andra ännu slumrade; innan någon annan vågade träda upp för friheten, gjorde han det. Men Jacoby är ingen kompromissernas man, han är icke en man som ropar: bort med denna minister!4 och sedan beviljar de anslag den pegär. (Lifligt bifall.) Alla liberala partier måste önska Jåcobys återväljande, enär detta är. folkets enda rätta svår på det beklagansvärda försöket att genom den råa styrkan qväfva yttrandefriheten. Att icke omvälja Jacoby är helt enkelt att godkänna en sådan handling, ty hans försättande på fri fot. var juen akt af kungligt godtycke. Men vi vilja ha vår rät, och derför måste vi välja den som är en rättens symbol. t Sådana yttranden fällas offentligt i det ofria och förtryckta Tyskland. : I ett samma qväll hållet möte med ex annan valkrets föreslogos de förra ombuden, Schulze-Delitzsch och professor Virchow, till kandidater. (Schulze eger odödliga förtjetister om arbetsklassen; han är upphofvet,. bland annat, till de tusen folkbankernå med sparkåssor. Professor Virchow. är en bland Europas förste vetenskapsmän och en af de förnämsta medlemmarne af den preussiskå kammaren.) : i Hr Schulze-Delitzsch yttrade sig om Tysklands tvenne störa frågor: den tyska frågan och kriget. Den tyska frågan är konstituerandet af det nya, vidsträckta tyska för. bundet. Deh ledande regeringen vill öfver formen derför höra först den hnuvärande nordtyska riksdagen i dess närvarande bristfälliga former och sedan de särskilda står ternas representation. Folkpartiet vill att en tysk nationalförsamling (eh Sconstiturante) skulle bildas för avt gemensamt med regeringarne bestämma öfver förbundets natur och författhing. Tåtom oss icke glömma att denna princips fasthållande midt under segerrusct bör vara partiernas uppgift! Krigets hufvudindamål är att bereda Tyskland tillfälle att obehindrädt nutionelt kon-: stituera sig. Låtom oss möttaga segrarne, rär de vända hem; med den tillförsäkrafi att vi äfven inoömlånds vilja skörda frukterna af de frön, de der borta utsått! ; Professor Virchow ytträde: det är föga utsigt till några inre förändringar. Medan folket gör de största ansträngningar utåt, visar man ogs i den inre politiken icke den minsta utsigt till vinning af dem. Derför måste vi i tid bereda oss på att förekomma. sådana följder af året 1870, som härflöto af 1813, 14 och 15. Det prof regeringen bä anställer med landtdagsval skall säkerligen utöfva inflytande på regeringens förhållande till nordtyska riksdågen. I följd af mitt (läkare-) kall har jag icke-så mydket lefvat under intrycken af de oerhörda framgångarne, som af de. oerhörda offer de kostat folket: För deras skull måste vi göra alla möjliga ansträngningar för att förebygga äterkomsten af ett sådant krig. . Dertill ha RR rg