Fälttåget år 1870: orsaker som hafva. vållat. kapitulationen vid Sedan. CAf en officer anställd, vid generalstaben ), Så lyder titeln på en berättelse om 1870 års fälttåg, hvilken blifvit dikterad af kejsar Napoleon under hans fångenskap på Wilhelmshöhe. Denna berättelse meddela vi e fter Göteborgs Handelstidning: När kriget var förklaradt och kejsaren öfvertog högsta befälet öfver de franska armåerna, gaf han ofta uttryck åt den tanken, som återspeglades i hans första proklamation, att det förestående fälttåget skulle blifva förenadt med de största svärigheter. Midt under tillfredsställelsen öfver den entusiasm, som öfverallt helsade hans steg, bemärkte mången den blick af bedröfvelse, hvarmed han lyssnade till ropet om framåt till Berlin ! som uttalades af den jublande mängden — liksom om företaget skulle blifva endast en militärisk promenad, och en marsch framåt skulle vara tillräckli att besegra den nation i Europa, som var grundligast öfvad i vapenkonsten och bäst förberedd på rig. Kojönreni visste, att Preussen var färdigt att inkalla på kort tid 900.000 man, och att det kunde med hjelp af detyska sydstaterna påräkna 1,100,.000 soldater. Frankrike var blott i stånd att mönstra 600.000 man; och då antalet af stridande män aldrig är mer än hälften af den effektiva styrkan, så var Tyskland i tillfälle att bringa i fält 550.000 man, under det vi hade blott omkring 300.000 att ställa mot fienden. För att uppväga denna numeriska underlägsenhet, var det nö Fandiat för oss att genom en hastig rörelse öfvergå Rhen, skilja det södra Tysklan från nordtyska förbundet samt genom den första framgångens clat förskaffa oss Österrikes och Italiens allians, Om vi voro i stånd att förhindra sydtyska armeåernas förening med Nordtysklands, skulle preussarnes eftektiva styrka reducerats till 200, man och missproportionen mellan de stridandes antal gule sålunda blifvit mycket förminskad. Om sterrike och. Italien gjorde gemensam sak med Frankrike, skulle antalets öfverlägsenhet vara på vår sida. . . Kejsarens fälttågsplan, hvilken han anförtrodde i Paris allenast åt marskalkerna Mac Mahon och Leboeuf, var att samla 150.000 man i Metz, 100.:000 i Strasbourg och 50,000 i lägret vid Chåons, Koncentreringen af de begge armåerna, den ena vid Sarre och den andra vid Rhen, yppade icke hans planer; ty fienden var lemnad 1 ovisshet, antingen anfallet skulle göras mot Rhenprovinserna eller på Baden. on Så snart trupperna blifvit koncentrerade på de utstakade punkterna, var det kejsarens afsigt att omedelbart förena de två armeerna i Metz ocn Strasbourg, och att, i spetsen för 250.000 man, öfvergå en vid Maxau, lemnande till höger fästningen Rastadt och till venster fästningen Germersheim. Efter att ha uppnått andra sidan af Rhen, ville hån hafva tvungit sydstaterna attiakttaga neutralitet och skulle så hafva framstörtat att möta preussarne. Under det denna rörelse fullföljdes, skulle de 50.000 man vid Chålons, under befäl af marskalk Canrobert, framtägat till Metz, för att betäcka armåns arrietrgarde och skydda nordöstra, gränsen. På samma gång skulle vår flotta i Östersjön hålla en del af den fiendtliga styrkan bunden i norra Preussen, tvungen som den var att försvara kusterna, som hotades med anfall. Den enda utsigten för att denna plan skulle lyckas låg i möjligheten att öfverträffa fienden i hastiga rörelser. Till den ändan var det nödvändigt att inom ganska få dagar på de bestämda punkterna mönstra icke allenast antalet af erfor orligt manskap, utan ock de väsentliga Phangen till det föreslagna fälttåget, såsom artilleriparker, trossvagnar, pontonparker, kanonbåtar för att skydda öfvergången af Rhen. och ändtligen det kommissariat, som var nödvändigt att förse en stor armå under marsch. Kejsaren smickrade sig med hoppet att uppnå desså resultater, men häri blef han besviken, då i sjelfva verket hvar och en blef missledd genom en förmodan, att genom jernvägarne män kunde koncentreras och hästar jemte materiel framforslas med den ordning och precision, som framgången prkerligen kräfde, då förberedelser icke hade blifvit långt förut gjorda af en vaksam förvaltning. De inträffade dröjsmålen uppkommo i hög grad från bristerna i vår militära organisation, sådan den existerat under de sista 50 åren, och hvilka blottade sig gjolfva från begynnelsen. I stället för att hafva, såsom fallet är i Preussen, armkårerna fullt organiserade, rekryterade i 4) Den här meddelade öfversättningen är gjord i sodra hand efter korrekturafdrag af denjunder tryckning i Briässel varande, kejserliga originalbr ochyren,