Dagens Nyheter – 1 november 1870, sida 2

Rienzi. Den romerske folktribunen. För dem som ha tillfälle se Wagners opera gifvas å Stora teatern torde nedansiåerde skildring af den lysande folkledarens öden vara välkommen. Äfven för andra förmoda vi att det skall befinnas icke utan intresse att läsa om denne Cavours före:sångare, som redan för 500 år sedan vågade uttala den djerfsa drömmen om ett fritt och enigt Italien: I ett ringa hus vid en obetydlig gata i Rom föddes omkring år 1310 Nicolas eller, för att nyttja den italienska förkortningen, Cola di Rienzi till verlden. Hans börd var dock icke af det ringaste slaget; ty ehuru hans mor tillhörde det lägre folket i Rom, var hans fader oäkta son till en tysk kejsare, Henrik VII. Detta förhållande hade han sannolikt att tacka för den bildning, hvaraf han kom i åtnjutande, och genom hvilken hans af naturen ovanligt rikt begåfvade själ gjordes ännu mera fruktbar. Från sin ungdom, skrifver hans italienske lefnadstecknare, närdes han med vältalighetens mjölk; han blef en god grammatiker och en ännu bättre vältalare och var synnerligen hemmastadd i de bästa författarnes arbeten. Från dessa hemtade hans mäktiga fantasi en utomordentlig näring. I de lifliga beskrifningarne af Livius och Suetonius, Sallustius och Tacitus fann han en präktig målning af gamla Rom, sådant det var under Konsulernas tid, sådant det var under Csesarernas, när dess legioner skakade Europa med sina triumftåg och dess örnar fögo segrande från Indus till de aflägsna britanniska öarne. Med sin. skarpa blick jemförde han dessa storartade skildringar af kejserlig makt och ståt med det Rom som omgaf honom — staden af tempelruiner och sammanstörtade palatser, de der lifligt erinrade om dess förgångna storhet och dess BLS os