Dagens Nyheter – 1 november 1870, sida 1

— 1U0 — inföll Erik .muntert, och om vi äfven denna gång kunna lura moskoviterna lika bra som kosackerna, så . . — Nå, får gå då! utbrast Pekka med en komisk åtbörd, jag vill kläda mig till ryss, men om det finnes någon enda, som tror att eti rysshjerta klappar under den här rocken, så skall jag visa dem annat. Skynda er, tiden lider och ju. förr vi hinna in i skogen, desto säkrare äro vi! Det behöfdes icke lång tid att anlägga förklädnaden och de båda ynglingarne voro just i begrepp att fortsätta sin marsch sedan de gömt sina egna uniformer i båten, hvilken de öfverhöljde, med löf och qvistar, då ett skarpt skott frän skogen kom dem att spritta till. Med bekymrade blickar betraktade de hvarsendra,. men ovissheten varade icke länge, ty ett annat. skott .dånade omedelbart derefter oeh nu sågo de till sin förskräckelse att det var en trupp kosacker, som stängde vägen. . — Vi krypa.in i detta snår, hviskade Erik och grep Pekka i armen, här skola de icke upptäcka oss om vi iakttaga försigtighet. Sagdt och gjordt; de. förklädda finnarne gömde sig, och när kosackerna hunno fram, sågo .de ingenting. Sedan. dessa några minuter hållit en kort -rådplägning, aflägsnade de sig ett litet stycke inåt skogen, der de stego af hästarne och beredde, sig till att hvila. Solen hade nyligen gått upp, men de varma