hud Erik försvarade manligt sin position till dess förstärkning hann ankomma. Skarpaste striden hade Spof att utstå. Ham hade Jagt till akter om fartyget och lyckades der finna ett tåg, med hvilket hans bussar klättrade upp. Två gånger kastades de hufyudstupa tillbaka men tredje anfallet var oemotståndligt. Till höger och venster slungades ryssarne ped i sjön och snart stod den tappre fältväbeln på däcket under det moskoviterna drogo sig tillbaka. Äfven Roth stötte på ihärdigt motstånd, men efter ett skarpt handgemäng öppnade äfven han sig en väg. Från tre sidor angrepos nu ryssarne med den kraft, att de snart måste retirera till fören, der de för det trånga utrymmets skull knappast förmådde röra sig. Striden blef vildaäre med hvarje minut, ty de ryska jägarne försvarade sig manligt, men slutligen fällde deräs änförare sin värja till tecken af underdårtighet och kampen upphörde. De öfverblifna gåfvo sig på nåd och onåd. Under det ryssarpe aflemnade sina vapen, syntes en halfnaken karl smyga sig läng8relingen åt fören till. Ingen gaf akt på honorå, och han skulle också hafva undkommit osedd, om icke Pekka af en händelse blifvit Honom varse. — Ha, utropade han och störtade fram, nu ändtligen har jag dig i mitt våld! Med dessa ord kastade han med en snabb rörelse geväret till axeln, skottet brann ac