Dagens Nyheter – 28 oktober 1870, sida 2

ks VV De napoleonska papperen. Fröken Bellanger har försvunnit ur dessa papper; men hennes plats kar intagits af den en gång ryktbara miss. Howard. Utgifvaren erinrar om att denna dam lade åtskilliga gånger betalt prins Louis Napoleons skulder, hvarefter han meddelar hennes erkännande af erhållen liqvid. Det råder en affärsmessig ton i följande skrifvelse, som väl harmonierar med det förhållandet, att miss Howard nu: var fru Beauregard: Härmed erkänner jag mig ha mottagit af hans mäjestät Kejsar Napoleon en summa af en million frank såsom full liqvid för min i godset Civita-Nova. Ancona, intecknade fordran. Paris den 25 mars 1853. a Från denna dag intill år 1855 utbetaltes till fru. de Beauregard inalles 5,449,000:--frank. Men vid något tillfälle synes en utlofvad.remiss ha låtit vänta på sig, och hon skrifver derför helt patetiskt till hr Mocquard: Jag Hoppas att ett slut på minä lidånden skall beredas gedom er. Kejsarens hjerta är alltför godt för att han skulle kunna lemna en qvinna, som han älskat ömt, i en falsk ställning, och han önskar det bestämdt icke sjelf. Ni känner min belägöfthet — ni är min förmyndare och det är med.dubbel rätt jag vänder mig till er. Jag misstog mig då jag för några dagar sedun skref til EB. m-t. ett af sina bref, dateradt maj, säger han: Jag vill i mörgon gifva, Giles papper för 3,500,000 frank. Nu beKöfver han Blott beräkna i ränta 50. från den 1 juni 1858 och 50,000: från januari oktober. Jag ben Gud att icke någon penningfråga må uppstå mellan mig och honom, för hyilken jag hyser helt andra känslor i mitt hjerta: I or 40 af ifrågavarande papper får man veta att kejsaren har en icke obetydlig förmögenhet. Det har eljest blifvit sagdt att han, såsom fatalist, ingenting sparat. Från 1852 till 1866 och sannolikt intill slutet af sin fegering hade Napoleon III en Iöpande räkniog bös Bärriog Brothers i London. Det mest värdefulla. dokumentet rörande hävs affärsförbindelse med nämnde hus: — många sådana dokumenter finnas — är följande på engelska språket uppgjorda promemoria, lemnad år 1866: Pd st. Ryska femprocentsobligationer (1822) . 50.000. Ryska femprocents — d:o sam 2 -59:0900. Ryska treprocents d:o oo M Turkiska sexprocents d:o (1858) : 190.000. Peruvianska 4laprog. d:o, ka ällsproc, d ma: 80000: a broc, d:0o ramla). 000. sk ä . Fo i SF SUG Me :0 so vr Ö nh d:0 0 a 50, N d:d 0 vo 100, . d:o 2: 220009. MT gj rast t 208000 Pund et. S74:000. Beaujon Förr rr rr 60 000. : Summa. 984.100. I denna promemoria är icke allt klart. Hvad betyda t.ex. dessa uniforms, värderade ti 16,000 pund? Hvad angår Beaujop, utgöra de för denna egendom uppförda 60,000 pund altingen det pris, Hvartill densamma blifvit köpt eller ock den summa kejsaren vid dess försäljning -evhållit. FHlufvudsaked ät-ermellertid att. .23.325,000 frank finnas Hespårade, 153 En del af de kejserliga pöpperen rörer öf; vervakandet af den. euskilda --brefvexlingon, hvaröfver hr Giraud, en statens embetsman, besvärat sig. Hr Giraud försäkrade omellertid att kejsarens egna bref icke alltid undgingo att granskas af chefen för säkerhetgI polisen; och ban uppgaf bland ändra offer ht Hyrvoix, gretvinnan Castiglione, ir Foäld. fra I Botti, fru de Montebelo: och ht de la Gudgronnidre. Hr Giraud förklarade: vidare; ått polischefen hade peneonliga, skäl hvarför han öppnade nämnde herrars och damers skrifyelser och att han behöll bref, som vexlades mellan hr Fould och fru Botti, för att komma i tillfälle att hämnas på den förre, Kejsaren lät anställa en undersökning, hvaraf fra ngick att brefvcö verkligen vorö tagha i beslag; dock anfördes härför åtskilliga ursäkter. Såsöm exempel härpå må anföras följande: Fra Under -hofvets vistande i Corapitgne hade några tidningar : offentliggjort. opassanderartiklar, an ansåg nyttigt att. känna de personer som meddelat nyheterna. De bref som buro Complegnes. postämpel undersöktes... Bland dem påträftades skrifelser från hr Hyrvoix tili fru Bomiwdt — — Afven bref från hr Fould-till fru Botti togos. Hr Saintomer uppgaf att det var den italienska ändelsen på fru Bottis namn som fästade vederbörandes uppmärksamhet derå. ban förklarade att han kände ingenting rörande förbållandet mellan denna dam och hr Fould ; att ban icke ens hade .sett hr Foulds stil och att han trott sig pligtig. att öfverlemnå brefvet till säkorbetspolisn endast derför att det slutade med några italienska ord, som ban icke kunde förstå, — sa