Dagens Nyheter – 27 oktober 1870, sida 1

SR ket lifsmedel m. m. Så gaf t. ex. en egare till en stor vinkällare åt franska ambulansen i Sedan 3,000 vinbuteljer och till den preussiska 5,000; dock lära tyska (enkannerligen baierska) soldater lagt embargo på större delen af de sednare, så att minsta anparten kom de sårade till del. Hvit flagg med rödt korg var ambulansflaggan, som öfverallt respekterades; flera preussiska officerare, med hvilka X. hade att göra, skildras af honom såsom höfliga och förekommande; då de hörde att han talade tyska, blefvo de till och med artiga; detta var t. ex. fallet vid bataljen vid Sedan, der en preussisk officer, posterad åen höjd, dit X. kommit med sin ambulans, erbjöd honom att få låna sin kikare för att bättre kunna öfverskåda striden, som utkämpades nedanför dem. Det var en klar, vacker dag, fransmännen stredo modigt, men plötsligt syntes en bomb vid horisonten; det var en tysk signal; ropet: der vierte und fänfte sind da! spred sig bland tyskarne; det var också verkligen de 4:de och 5:te armekårerna, som antågade, och hvilkas ankomst afgjorde slagtningen. En gång likväl i byn Outrecomt riktades bomber mot ambulanstaken; X. stod på. gården jemte en lasarettsdräng; en bomb kreverade i närheten och en skärfva träffade lasarettsdrängen, som fick ena sidan uppsliten; X. kom lyckligt nog oskadd tuäödan. — X. hade på sin andel vid ambulansen flera franska officerare, som voro illa blesserade, bland andra en öfverste, på hvilken begge händerna blifvit afskjutna, och en ung subaltern, som fått ej mindre än 9 kulor i kroppen. De gamla franska officerarne voro som blesserade särdeles orolige och otålige: de väckte läkaren litet emellanåt på natten för attframställa frågor af ungefär följande slag: M:r le docteur! Est-ce bien dangereux? M:r le docteur! Je crois que jai un peu de fiövre! M:r le docteut! Ayez la bont de me tåter le pouls; Mir le docteur! Je crois que jai quelque sensation 3 la poitrine, och så vidare i oändlighet. Det föreföll -besynnerligt att dessa samma män, som nyss voro ute på slagfältet så dödsföraktande och djerft trotsade fårorna, skulle på ambulansen visa sig som barn så otåliga och ängsliga. De yngre deremot gåfvo prof på mycken uthållighet och stor förmåga att lida. Sabelhugg och bajonettstyng förekommo vid franska ambulansen i Sedan i ringa antal; mest vanliga voro blessyrer af gevärskulor och granater eller bomber, 8. k. eclats. d Obus. Fransmannen betecknar med ett gemensamt namn Obus flere slags projektiler. Preussarnes bomber förorsakade jemförelsevis större förhärjningar än fransmännens, under det de sednares tändes när de afskjötos och exploderade efter en viss uträknad tid (de franska bomberna laddas med stubinsats) kreverade åeremot de förres eller preussarnes så snart de vidrörde någon fast kropp, (par Percussion är den tekniska termen) och spridde en stark panique i de franska lederna samt bidrogo mycket till truppens demoralisering. Preussarnes grofva artilleri är ypperligt, då deremot mitraljöserna, af hvilka fransmännen påräknade så stora resultater, ej hållit hvad de lofvat, men hvad gevären beträffar, ha chassepotgevären obestridligt företrädet framför tändnålsgevären. Dels äro de mera långskjutande — en chassepot träffar på 1,200 metres, då ett tändnålsgevär ej hinner fram på längre än 7—800 metres — delå8 äro de lättare och dels laddas de fortare — vid laddning af ett chassepotgevär gå neml. 2 grepp bort, hvarigenom betydlig tidbesparing vinnes. — Man påstår att ett af skälen till Napoleons brådska med krigsförklaringen varit en notis, inberättad af franska militär-attachen vid legationen i Berlin att man i Potsdam höll på att förändra Preussens tändnålsgevär till chassepot, och att han genom ett djerft anfall i tid tänkte förekomma denna vigtiga förändring i tyska krigssystemet, som alltid