Politiska nyheter. General Cambriel, som kommenderade de spridda franska trupperna i Vogeserna, har kommit i delo med regeringen i Tours i anledning af att den tilldelat Garibaldi ett kommando. Denne vill nemligen taga högsta befälet; general Cambriel vill också hafva det. Krigsministern, hr Gambetta, reste från Tours till Vogeserna för att bilägga tvisten; huru han dermed lyckats är icke känt. I Luxembourg ha möten hållits för att förklara sig emot ett införlifvande med Tyskland. Dock finnas der äfven intressen för ett sådant införlifvande. Hr Jules Favre har besvarat hr Bismarcks anmärkningar vid hans berättelse om mötet i Ferrieres. Han vidhåller icke det i en proklamation till parisarne fälda yttrandet att hr Bismarck skulle ha sagt att han ville nedsätta Frankrike till en makt af andra rangen; men han söker bevisa att detta blefve en oundviklig följd af uppfyllandet af de tyska anspråken på Elsass och Lothringen, Ännu råder samma dunkel rörande de af hr Gambetta omförmälda lyckliga utfallen från Paris den 12. TI ett bref af nämnde dag från en engelsman, som vistas i Versailles, antydes icke med ett ord att någon strid egt rum den dagen. — Om utfallet på södra sidan . den 13 har general Trochu utfärdat en kungörelse, hvari det beskrifves som framgångsrikt och medförande den följden, att de franska trupperna fråntagit preussarne en position och bibehållit densamma. Det uppgifves äfven att tyskarne begärt vapenhvila för att begrafva sina i striden fallne. Från preussiska högqvarteret har deremot om samma utfall rapporterats att det med lätthet tillbakaslogs med förlust af 19 man, och en korrespondent från Versailles till VIndgpendance belge skrifver den 14, att det ifrågavarande utfallet blef tillbakakastadt, att fransmännen retirerade i oordning och att de begärde ett dygns vapenhvila för att begrafva sina stupade. Allmänna meningen i Schweiz, som intill kapitulationen vid Sedan obetingadt stod på Preussens sida, såsom den. anfallna makten, har mer och mer börjat vända sig till Frankrikes förmån, emedan de tyska kantenerna befara att Tyskland skall annektera dem. På Wilhelmshöhe var i förra veckan lifligare än vanligt. Den förtrogne dr Conneau afreste för andra gången till kejsarinnan i England. Grefve Regnault de St. Jean Angely skickades till Schweiz. Deremot ankom preussiska konungens flygeladjutant grefve Kanitz. Bland ryktena anföra vi ett ganska egendomligt: marskalk Bazaine skall hafva erbjudit sig att låta sin fältarmå af 70,000 man kapitulera, hvaremot han skulle hålla Metz sn NOEL EEE