Dagens Nyheter – 21 oktober 1870, sida 1

a stuckos i brand. Våra officerare blefvo äfven denna gång trogna det defensiva försvaret, hvilket tillsvidare föreskrifvits såsom grundsats för cerneringsoperationerna och som man frångår endast då fienden utmanar till strid genom att gå anfallsvis tillväga. Systemet afser att skona det egna folket, att uttrötta fienden, att genom den största verksamhet omöjliggöra hvarje tillförsel till hufvudstaden, på det dess befolkning så småningom måtte råka i nöd, samt att, då besättningen försöker ett utfall, tillbakaslå detta med den största energi kk x ok Den stora striden vid Metz den 7 oktober. (Från en engelsk korrespondent.) På det att läsaren måtte förstå Bazaines taktik och det sätt, hvarpå den neutraliserades, är nödvändigt att förutskicka en kort beskrifning öfver terrängen. Mellan Metz och Muaisieres är en långsträckt dal liknande ett tråg med flat botten och bildad af Moselles uppslammade bräddär. Denna dal är omkring s svensk mil bred. I vester begränsas den af höjderna vid Sennecourt och närmare Metz of Norvoy och Saulnoy. I öster begränsas den af rad lägre kullar, på hvilka ligga byarna ÖOlgy och Mäålroy; men mellan dem och den flata bötten rinner Moselle, som på sina ställen, isynnerhet midt emot Olgy, skär djupt in i slätten, Tvärsöfver denna dalbetten, på det smalaste: stället, ligger en rad byar — de två Tapes och St. Bemy med Maxe och Ladonchamps hvilka sednare ligga något längre mot dalens gränser i öster och vester. Större och mindre antal preussiska trupper vVoro inqvarterade i alla dessa byar, Bazaine hade med stor skicklighet uppgjort sin plan. Skyddad af den täta dimman hade han gjort sina: dispositioner med sådan raskhet, att han kl. något öfver 1, då det lättade på, redan var fullt färdig med sina anordningar. I första ögonblicket riktade: han ett skarpt anfall mot Ladenchamps. Förposten, som bestod af landtvärn, bibehöll sin terräng som om den hade varit 10,000 i stället för 100 man, och ehuru fransmännen läto sitt infanteri, svärma in på den under det att deras artilleri spelade mot den, Endast. ett försök att åter besätta Ladonchamps, spådde en min vän vid staben under det han tände en ny cigarr; kanonerna skola lära dem inse det dåraktiga deruti och vi kunna gå tillbaka till vår hydda. Och sannerligen. såg det icke ut som om det preussiska. artilleriet, om något, skulle vara ett öfyertygande argument. Man såg hvita rökhvirflar rundt omkring i dalen. På högra gränsen arbetade batterierna vid Sennecourt af hjertans grund, liksom också andra närmare oss nere på slätten, under det att det grofva artilleriet vid Freneeourt utslungade bomber rätt öfver Ladonchamps in ibland de framryckande fransmännen. Vidare underhöllo två andra batterier till venster om oss, vid Amelange, en half korseld, och från höjderna på andra sidan om Moselle; mellan Olgy och Malroy, dundrade äfven preussiskt fältartilleri... Men min vän vid staben skulle icke, åtminstone icke på en eller två timmar, få se sin hydda. Anfallet mot Ladonchamps var en diversion. Plötsligt öfversvämmades byarna Grandes och Petites Tapes, St. Rmy och -Maxe af en väldig massa fransmän. Femtionionde landtvärnsregementet i St. Remy ville icke, såsom klokheten hade bort föreskrifva det, vika tillbaka, utan höll stånd der på gatorna till dess fransmännen, som hade låtit sitt artilleri spela mot det och öfversållat det med kulor från chassepoter och kulsprutor, slutligen genom sitt öfverlägsna antal drefvo de glesa qvarlefvorna tillbaka mot chauss6n. Femtioåttonde regementets: skarpskytte-bataljon ockuperade Grandes: Tapes, WT Bu a RR a EE SIKA PN Apr SNETT Ufa Res RR