Dagens Nyheter – 20 oktober 1870, sida 1

välD SAIEILCIRE Vv ni. annars En RS och Blanquis namn, så äro de af alldeles ingen betydelse. (Man finner af denna berättelse att belägringshärens uppgifaa undanträngande ej skett på en dag, utan småningom.) x x x Angående operationerna mot franska Loirearmån berättas från tyska högqvarteret: Öppnandet af Loire-området, hvarför kronprinsens af Preussen armå för närvarande använder en del af sin styrka, har fortgått med mycken framgång. Efter affären vid Angerville den 9 oktober, då några partigängare sökte förskansa sig i husen och göra motstånd, men sedan funno rådligast att gifva sig fångna, kunde general von der Tann framrycka till Toury. Han erhöll här den underrättelsen, alt man äfven vid Pithiviers, förnämsta platsen på vägen mellan Fontainebleau och Orleans, ingenting mera funnit af Loire-armån. På aftonen den 9 hade man visserligen sett fiendens vakteldar i denna riktning; men de hade försvunnit under natten, så att man med säkerhet kunde sluta till att den flendtliga kåren dragit sig tillbaka. Von der Tanns armå, 12:te baierska kåren och 22:dra divisionen af ll:te preussiska armåkåren samt kavalleriet gjorde sig genast i ordning till vidare förföljande. Fienden hade ännu en gång fattat posto vid Artenay omkring halfannan mil från Orleans, beläget vid jernbanan och stora landsvägen till Paris. Äfven Patay, vester om Artenay, var besatt af franska trupper. Den stöllning, fransmännen valt, erbjöd isynnerhet vid Artenay stora fördelar för försvaret. Loires låga flod-dal framgår här inom en krans af vinberg, hvilka väl kunna tjena infanteriet och artilleriet till betäckning. Två batterier fransmän stodo vid Artenay i en position, nästan omöjlig att anfalla, och höllo sig tappert, då bairarne företogo ett angrepp mot fronten. Men dessa batterier blefvo ej af sitt infanteri och kavalleri, som voro uppställda bakom Artenay, tillräckligt understödda. Då det tyska kavalleriet och infanteriet anföllo dessa trupper i flanken, drogö de sig skyndsamt tillbaka. Många kastade bort sitt bagage och sträckte vapen. De fångnas antal blef derför ganska betydande. I döda och sårade förlorade fransmännen 200 man och tyskarne ungefär 80. Då batterierna vid byn Artenay funno sig lemnade utan hjelp, måste de upphöra att göra motstånd. Fransmännen mistade tre kanover. Af fångarne erfor man att man haft att göra med general Raioults division. Befälhafvare öfver det fiendtliga artilleriet. som bestod af tre regementen, var general Michel. AT reguliera franska trupper voro dessutom 5 bataljoner fotjägare och ett suavregemente i elden; för öfrigt mobilgarde. x x x Från Muhlbeim telegraferas den 16 oktober officielt: Sedan den 9 äro Neuf-Brissac och Slettstadt cernerade. I morse kl. 5 gjorde Omkring 2,000 man, gynnade af en stark dimma, ett utfall från Neuf-Brissac, men blefvo tillbakaslagna. I Vogeserna hafva obetydliga fäktningar förefallit med små afdelningar af frivilliga skarpskyttar. Correspondance Havas medee!ar från Tours följande underrättelse: ln bataljon frivilliga från Amerika har anländt hit i dag på morgonen; de buro ett stjernbanår framför sig och gjorde ett martialiskt intryck. En kår af spanska frivilliga hitväntas snart; deras chef Örense har redan anländt. Äfven OCastelar, Spaniens Gambetta, Rosetti, ledaren för det radikala partiet i Rumänien, och flera republikanska notabiliteter från Portugal befinna sig här. Man har undrat öfver att de dyrbara manuskripterna och raraste böckerna i Strasbourg ej blifvit räddade, när biblioteket brann. En at bibliotekarierna, hr Piton, har till förklaring häraf berättat, att han vid belägringens början föreslog att rariteterna skulle föras undan till bombfasta förvaringsrum, men fick till svar: Låt mig vara i fred för de fördömda manuskripterna; jag har annat att tänka på. I och utanför Metz. I Times meddelas ett bref från en preussisk officer utanför Metz, i hvilket det, bland annat, heter: Vi hafva icke skäl till att beklaga oss; någon i sjuklighet råder bland soldaterna, vi ha god matlust, men föga att ita, vi äro törstiga, men ha blott föga att dricka, vi äro sömniga om dagarne, derför att vi icke få sofva om nätterna, men för öfrigt ha vi det bra. Goeben tror att vi skola få fira julen utanför Metz. Till en tysk tidning skrifves från trakten af Metz: I korthet vill jag i dag meddela er, att enligt utsago al ett stort antal trovärdiga persouer, militärer och tjenstemän af alla slag, i synnerhet läkare och på lasaretten tjenstgömar