Dagens Nyheter – 19 oktober 1870, sida 1

r—l8NsnuÖ (H ———m15—i)btiöwäHnsnas SFGö—t191Cccec5S fullt byggda och tyckas kunna Jätt uthärda krigets strapatser. Från Ingolstadt berättas i Frankfurter Journal att den första ståndrätten segde rum den 24 sistlidne september, dervid en fransk jägare Jean Pierre Hamel, som i berusadt tillstånd handgripligen förgått sig mot en tysk underofficer, dömdes till arkebusering. Han gick med en bhjeltes lugn till döden. Med fasta steg passerade han förbi sina kamrater, tillropande dem ett ljudeligt: Adieu! Då man framkommit till exekutionsplatsen, svängde han sin mössa och utropade: Vive Ia France! Han tillät ej att hans ögon förbundog och kommenderade sjelf med fast stämma: Ge fyr! Han sjönk ögonblickligen död till marken, genomborrad af kulorna från fyra landtvärnsmäns gevär. Ett påbud från regeringen i Tours upphäfver hittills gällande lagar om traktamenten och befordringar i armån under kriget. Slottet St. Cloud, som fransmännen i dessa dagar skjutiti brand och som nu är en ruin, ligger söder om staden af samma namn, hvilken räknar mellan 5 och 6,000 invånare; det är anlagdt på en höjd, som beherrskar Seinen. Blottet ligger straxt bredvid venstra BSeine-stranden. Det var ursprungligen ett anspråkslöst landtställe, som tillhörde en italienare i Katarina af Medicis svit, men Ludvig den 14:de köpte det åt hertigen af Orleäns. Sedermera har det varitresidens för Marie Antoinette, Napoleon den 1:ste, som härifrån upplöste direktoriet, och kejsarinnan Marie Louise, hvilka. alla använde stora summor på slottet och parken. År 1717 mottogs här czar Peter; år 1815 undertecknades här Paris kapitulation. Ludvig den 18:de, Carl den 10:de, Ludvig Filip och Napoleon den 3:dje residerade ofta i St, Cloud, Slottsrummen inrymde en stor mängd konstföremål. Mignard, Le Moyne, Coppel, Pierre Loir och Alaux prydde salarne med förträffliga målningar. Parken, som vär delad i en offentlig och en reserverad del, är uppfylld af statyer och vattenkonster och rik på pittoreska utsigter, bland hvilka isynnerhet den från Diogeneg lyktä förtjenar omnämnas, Staden Orleans. Staatsanzeiger för den 13 d:s framhåller Orleans i militäriskt hänseende stora betydelse. Genom sitt läge på Loires högra strand, säger tidningen, är det en för operationsarmen omkring Paris vigtig punkt, då det gäller att skydda denna här från anfall i ryggen. Dessutom är Orleans en af Frankrikes rikaste städer, och isynnerhet trakten norr om detsamma det bördigaste land som tyskarne under detta krig hittills genomtågat. Stadens strategiska betydelse ligger hufvudsakligast deri,att jern-vägarne från Nantes, Bordeaux och Toulouse: samt den franska centralbanan hvilken förenär : Lyon (öfver Bourges) med Paris, sammanträffa härstädes, under detiatt Orleans indirekt (öfver Tours) har kommunikation med Cherbourg och Brest, hvadan städens besättande kommer att medföra den i Tours varande delegationens af provisoriska regeringen förläggande till någon annan stad, och vidare, så snart äfven OChar-. tres blifvit. besatt af tyskarne, fullkomligt afskärande af all transport af marinsoldater från Brest och hjelptrupper m. m, från Bretagne. Vidare ha tyskarne genom stadens eröfring fått öfvergången öfver Loire i sitt våld; två storartade broar, hvilka hvardera kosta 1 million frank, leda här öfver floden. Sprängningen af blott ett enda hvalf i dessa broar skulle betrygga belägringsarmån utanför Paris mot. hvarje fiendtligt anfall söderifrån, men också väsentligt hämma tyskarnes framträngande, ty de broar, hvilka befinnas närmast Orleans, äro ej starkå nog för att öfver dem skall kunna. föras artilleri. Närmsta för roili tärtransporter användbara broar. befinna sig på omkring tre mils åfstånd på båda sidor om