VID -NASEJARVI Historisk-romantiska skildringar från sista finska kriget. af J. 0. Åberg. Jag såg det blöda dag från dag, Jag segrar såg och nederlag, Men ingen såg jag svika. (Runebergs: Den femte juli.) 1. Underrättelser. Det var morgon. Endast fåglarne sjöngo ännu sina lofsånger och här och der i vassen uppstämde en groda sitt obehagliga läte. Näsiy järvis vattenspegel var öde så långt ögat kunde nå och de småkrusiga vågorna hoppade lätta och jublande mellan de skogkantade : stränderna till en naturens praktfulla balett, men utan volanger och bravorop. Klockan hade nyligen slagit fem på morgonen, när en liten grönmålad båt sköt ut från vestra stranden af den nämnde sjön, en half mil söder om Kuru kyrkeby. I den fanns endast en ensam roddare och det till och med en flicka. Oförtrutet dref hon den lätta farkosten framåt, och sedan hon tillryggalagt ungefär femtio alnar, vände hon plötsligt och styrde motnorr, Rodden var ojemn, Än