Dagens Nyheter – 10 oktober 1870, sida 1

are Rudolf Wall. RENEE agenter genomströfvat departementerna vid gränsen, isynnerhet trakten mellan Moselfloden och Vogeserna; de utforska stämningen hos befolkningen och verka isynnerhet på protestanterna, som äro mycket talrikt representerade i dessa trakter och som icke äro så goda fransmän som man i allmänhet tror. Kom ihåg, att de äro söner och sonsöner af de män, som 1815 sände talrika deputationer till det fiendtliga högqvarteret för att begära Elsass återlemnande till det tyska fäderneslandet, Det är ett faktum, som: bör noteras, ty tre månader innan preussarne öppnadefi endtligheterna mot Österrike, gingo de på! samma sätt tillväga i Böhmen och Schlesien. Napoleon III hade efter sina två första nederlag for afsigt att återvända till Paris, hvilket bestyrkes af nedanstående depesch från kejsarinnan, hvilken depesch man sönderrifvit, men af hvilken fragmenterna återfunnits i Tuilerierna. Kejsarinnan till kejsaren. Jag mottog er depesch från Pietri. — Har ni tänkt på alla de följder, som eder ankomst till Paris under intrycket af två nederlag skulle medtöra. Jag för min del vågar ej taga ansvaret på mig att råda er. Om ni beslutar er derför, är det nödvändigt att åtminstone följande steg framställes för landet såsom provisoriskt: Kejsaren återkommer till Paris för att reorganisera andra armån och anförtror öfverbefälet öfverbefälet öfver rhenarmån åt Bazaine, x x x Antalet förstörda eller mycket skadade hus i Strasbourg uppgifves nu till 500.(?) Spåren af bombardementet börja redan utplånas på de mindre skadade husen; alla bodar och värdshus äro åter öppnade och det borgerliga lifvet begynner allt mer och mer komma i sina gamla hjulspår igen. — De på hedersord frigifna franska officerarne äro förbjudna att bära vapen och ålagda att helsa då de möta tyska officerare, hvilka naturligtvis på samma sätt svara. Redan den 6 d:s skulle de alla ha lemnat staden. Antalet af under belägringen fällne och sårade fransman uppgifves till 1800. Af invånarne ha 200: dödats och 1700 sårats. . Paris har varit utsatt för en eldsvåda, som lätt kunnat spränga en stor del af staden i luften. Stora qvantiteter petroleum och krut voro: för att skyddas mot eldfara nedlagda i källrarne vid Buttes Chaumont. Några fat petroleum fattade eld och man fruktade att branden skulle sprida sig till krutet. Den utsläcktes likväl dessförinnan, dock ej förrän 5.000 (?) fat petroleum blifvit rof för elden. Man antager (naturligtvis!) att en preussisk spion antändt branden. De franska tidningarne ha talat mycket om en hög tysk gene.al, som skulle ha stupat i en af de sista träffningarne vid Paris. Något bestämdt hår man icke erfarit härom; emellertid inträffade i Toul den 29 september om natten en blykista, betäckt med guldbroderadt svart kläde, hvilken eskorterades af fera officerare och 3,000 man mecklenburgska trupper. Kort derefter inträffade ännu två andra kistor af samma beskaffenhet. Zcho du Nord tror, att den ena af kistorna var bestämd för hertigen af Nassau (?), som lärer blifvit skjuten af franc-tireurs i närheten af Rheims. Man aflossade skott på hertigen under det han körde förbi i vagn med tre adjutanter; en af adjutanterna dödades äfven på stället. Hertigen lefde endast till följande dag och vårdades af franska läkare i Rheims. Journal du Havre meddelar efter ett bref från Rheims, att den döde generalen är en mycket framstående person, hvars namn hemlighålles ytterst strängt. Preussarne skola den 26 september ha hissat en svart flagga i Rheims; en vagn, som var genomborrad af kulor och hvars hjul man hade lindat med halm, passerade samma dag genom staden, Engelska tidningar tro att det är hertig Adolf af Nassau som stupat, men om så vore fallet, skulle det vara kändt vid härvarande hof, enär han är nära slägt till hertiginnan af Östergötland. En vapenfabrik i Sheffield erhöll nyligen af franska regeringen beställning på 100,000 chassepotgevär. Fabriken måste frånsäga sig beställningen. Sju medlemmar äf luxembourgska ambulansen, hvilka 6 veckor varit instängda i Metz och den 24 september fingo preussarnesg tillåtelse att återvända till Luxembourg, ha i Echo de Luxembourg förklarat, att i Metz hvarken grassera smittosamma sjukdomar eller hungersnöd ; tvärtom är der öfverflöd på lifsmedel. Förklaringen slutar sålunda: Slägtingar till familjer, hvilka äro instängda i Metz, kunna derför vara lugna; invånarne stå sig godt. I en militärisk öfversigt uti Prov. Kor resp. heter det: Under tiden är allt förberedt till att anfalla fästena och bombardera Paris, Belägringsartilleriet har trots alla af det dåliga väglaget förorsakade svårigheter blifvit fördt från Meaux till ort och ställe. Sedan belägringens första period, cerneringen, lemnat så fullständiga resultater att i sjelfva verket en befolkning af 2 millioner menniskor 2 MR Fra