Dagens Nyheter – 5 oktober 1870, sida 2

Napoleon på Wilhelmshöhe. Kölnische Zeitungs korrespondent skrifver den 23 september: Jag kommer just tillbaka från det romantiska fåe-slottet vid Habichtskogen, efter en hel dags besök der. Allt var sig likt, med undantag deraf att bakom den furstliga villan numera tre skildtvaktor spatserade omkring med påskrufvad bajonett, medan man förut derstädes endast såg en enslig ambulerande preussisk pickelbufva. Ni har redan genom telegram erfarit, att Napoleon och den hos honom qvarblifna kamarillan nu definitivt aflagt generalsuniformen och visa sig offentligt i eleganta civila kläder. Tilloppet af främlingar på värdshuset Wilhelmsveste har sedan några dagar åter varit be tylligt. Särdeles talrikt infinna sig britiska gä ster, sedan tidningarne i London börjat sysselsätta sig med den kejserlige fången. Mun talar här mycket om en engelsk dam, som nyligen unlände med hemliga bref från kej sarinnan BEugenie till hennes gemål och äfven sades medföra muutiiga uppdrag af det slag, som man icke gerna, om ock med största försigtighet, anförtror ät papperet Napoleon III ser dagligen vid sin aftoutaffel 7 å 9 personer, och den lifiiga konversationen efter de serten varar ofta till kl. 11. Långt ifrån att vara sjuklig, säsom illa underrättade tidningar förut påstått, gör han ständiga utflykter i alla riktningar at den vidsträckta slottsparken och i den kringliggande trakten. I eftermiddags for han, ätföljd af 6 officerare till häst af sin svit, till det två timmars väg från Wilhelmshöhe belägna Wilbehuosthal. I går besökte han till fots det från slottet temligen aflägsna Löwenburg och lät, liksom en vanlig vettgirig turist, förevisa sig alla ställets märkvärdigheter och minnen från förgångna tider. Förliden måndag, en ovanligt vacker höstdag, företog han sig att bestiga den branta höjd, på hvilken den så kallade oktogouen eller jätteslottet med sin verldsberömda Herkules iär belägen. Han ryggade icke tillbaka för den höga, svindlande trappan, utan sträfvade ävda upp till platformen, hvaritrån man har eu verkligt öfverraskande utsigt äxda till Hartz och de i moln försvinnande tornen i Göttingen. Enligt hvad min ledsagorinna, en dotter till uppsyningsmannen på stället, berättade mig, var Napoleon vid detta tillfälle särdeles hilig och spräksam, och i hans hällning spårade man icke den rin: aste trötthet eller nedstämning i lyonet. Det lifliga samtalet med slottets uppsyningsman fördes på flytande tyska. Att Napoleons helsotillstånd ej är så alldeles förträffligt, som ofvan anförda korrespondent tyckes intaga, framgår af följande meddelande till wien-tidningen Presse, och man erhåller i samma meddelande förklaring öfver de i åtskilliga tidningar återgifna notiser om ett sjelfmordsförsök, som den kejserlige fången skulle ha begått. IKorrespondensen, datirad Kassel, lyder: Preussiska regeringen har vidtagit de strängaste åtgärder för att hindra det någon berättelse om den tilldragelse, jag uv auteniska källor nu går att meddela, genom telegrafen blifva befordrad. Oaktadt alla försök att hålla saken Hemlig, spred sig här i går med blixtens hastighet den nyheten, att Napoleon skulle den 18:de ha gjort ett sjelfmordsförsök. Detaljerna af deuna tilldragelse, meddelade af vakthafvande officeren, äro:följande: Under ett par dagar hade man hos Napoleon iakttagit en ovanlig själsverksamhet, något som man hittills icke förmärkt hos honom. Han mottog under de sednaste dagarne flera telegram och bref från Paris och Iastings, talade föga och lemnade undöt två dagar blott en gång sina rum. Det var omkring kl. 5 på aftonen. Han hade befullt, att alla till honom aukommande telegrwn genast skulle tillställas honom, hvar han än måtte vara. Två telegram, hvilke kommo från Hastings och Bryssel, buros följaktligen till honom i parken. Han läste dem och blekuade synbart. Han återvände till siottet och stängde in sig på sina rum. Sedan man på två timmar icke hade hört uf eller sett till honom, började hans närmaste omgifning blifva orolig. Omkring kl. halt 9 beslöto de, att under förevändning af att de hade något vigtigt att meddela, begära tillträde, till hans rum. Prins Murat åtog sig saken, men iutet svar följde på hans upprepade knackningar och förfrägvingar. Etter en halftimmes förlopp bröt