Dagens Nyheter – 3 oktober 1870, sida 2

Article Image
och den enskilda, hvartill revisorerna genom protokollsutdrag komma att inkallas, om lördag i denna vecka. Hr JIlagermans motion rörande åtskilliga anordningar i Strömparterren afstyrkt af beredningsutskottet, blef äfven af fullmäktige i allo afslagen. Hr Hagerman talade sjelf en stund för döfva öron, hvarefter hr Allström uppträdde till hr Davidsons försvar, med rätta erinrande om den belåtenhet med Strömparterrens pärvarande utseende, som allmänt gjort sig gällande bland hufvudstadens invånare, sedan man blott fått se är Davidsons plån, om hvilken män i början ingenting kände, realisera Hr Staaff talade om att det står mycket illa till med läroverkslokalerna i Hufvudstaden och yrkade i lärares, lärjungars och föräldrärs namn att något kraftigt måtte med det allra första göras för att de läroverksbyggnader, hvilkas uppförande fullmäktige för längesedan beslutit, en gång måtte komma till stånd. Hr Lindhagen sökte se godt I har kunde försvara dröjsmålet. Teater. Dråmatiska teatern: Gubbar. Kröken de la Rocheptans älskade en ofrälse. Ni kan icke vänta att hennes fader, en hertig hvars stamfader tagit del i ;korstågen, skulle tillåta henne att sänka sig ned till en man, hvars förfäder kamhände varit på sin höjd soldater vid samma tid. Då flydde hon ur fädernehemmet till älskarens och blef hans maka. Aldrig mer ville hennes slägt veta af henne, och när hennes man vid sin död lemnade henne och en li ten flicka, Marguerite, efter Big i fattigdom, måste dessa lefva af sina händers arbete — Marguerite slutligen, sjuk, af en modghandlerskas barmhertighet. Hennes merbroder, markis de Rochepgans (hr N. W. Almlöf), lemnar henne till slut ett årligt penningunderstöd, men hvarken han eller hans ännu vid 90 år lefyande fader, hertigen, vilja se henne. i En hygglig notarie i dem lilla staden Quimperl, hvarest hertigen och markisen lefva, lyckas dock — och i ea handvändning! — öfvervinna markiseng inrotade afvoghet mot mesallianseng frukt. Lika gesvindt öfvertalas den åldrige hertigen (hr Dahlqvist) i sin ordming att mottaga den unga flickan i sitt hus. Det är ett besynnerligt hus. Der bo och lefva ständigt tillsammans trenne de mest olika åsigter och lynnen. Markisen är en aristokrat oeh legitimist, som aldrig. besökt Paris sedan Bourbonerna störtades. Hans vän, doktor Leonidas Vauclin (hr Lagerqvist), förnekar Gud, dyrkar i stället Mirabeau och Danton samt är en stor despot. En tredje vän, Fromentel (br K. Almlöf), har varit BrFönsakshandlande och är, sedan han dragit sig från affärerna med en milliong förmögenhet, ändock ständigt missnöjd med allt: solen nu för tiden är icke lik sole: ; hans ungdom... och hostan sedan ... inte lade man en sådan hosta förr i verlden ... och förskräckligt besvärande är den, det måste antagas. Men publiken skrattar sig till hosta, när den hör hr Knut Almlöf öfverlemna sig åt sim plåga. Gräl och spel ha varit dessa tre gubbars ständiga tidsfördrif. Marguerite kommer som en fridens engel bland dem. I kärlekem till henne blifva de eniga. Det är endast en fjerde gubbe, betjenten Bourgogne (hr Nerrby), som, fastän tjusad, finner henne besvärlig, ty alla gamla vanor och möbler i huset vändas om. Han har i fyratio år Cdammat hr marskalkens porträtt till höger, och ru skall han göra det till venster, 8edan man flyttat det. ! I ett paradis, såsom det gamla huset i Quinnperle. blifvit genom Marguerite, måste finnas en orm. Han. kallar sig, Marcel: Cavalier (hr Elmlund). Han har, känt Marguerite i hennes nöd; han återser, henne tillfälligtvis; hon hör att. han kommer för nennes skuld. Hon, älskar, honom, , han icke henne. Gubbarne tro att han vill rycka henne från dem, och de besluta omintetgöra hans förmenta plan. En gammal qvinlig slägting, fröken de Forbac (fröken Bock , IL er 0 oo 4 a

3 oktober 1870, sida 2

Thumbnail