lille Jacques, beskyddade henne öch gaf henne råd hufa Kon skulle bete sig; följden häraf blef att jag så mycket lättare kuide föras bakom ljuset. Ett helt år bedrogs jag på dötta vis. Jag trodde hehne vare helt förändrad, hysa de bästa åsigter, men derunder förde hon i sjelfva verket ett förfärligt lefs verne. Mitt hus hade blifvit det säfrist beryktade i orten; och det var dit odågorna styrde sin kosa när de kommnio från ktogen. Der fingo de dricka ännu mera; ty hustru min sparade hvarken på vin eller bränvin, och så länge jag var ute till sjös, söpo hon och hennes gäster sig fulla hvar dag. När pengar började tryta, skref hon till grefven ellör Häns älskarinna, och orgierna fortsattes. Ibland uppstodo hos mig vissa misstankar; och då slog jag henne utan egentlig orsak, blott för ett nej eller ett ja, hvarefter jag förlät henne igen, jag svage stackare! Det var ett förskräckligt lif, må ni tro. Jag vet ej hvad som tillskyndade mig den största förnöjelsen, att omfamna henne eller att ge henne stryk. Alla köpingens invånare föraktade mig och vände mig ryggen; man ansåg mig vara föga bättre än hon. Jag har sedan fått veta att man tog för afgjordt det jag hade ekonomiska fördelar af min hustrus dåliga uppförande; sanna förhållandet var att hon tvärtom betalte sina älskare. Och allmänt undrade man hvarifrån alla penningar togos som konsumörades i vårt hem. För att skilja mig från on