Dagens Nyheter – 29 september 1870, sida 1

ger vid Meuse nägot öfver en mil (geogr.) från bHedan. Däcde modiga invånarne i. denna by om morgonen den -31 augusti sågo fenden anlända, pätogo de sig sina nationalgardesuniformer och jelpte armån att försvara sig mot en baiersk kår ock divisionen Schöler från Erfurt (af 4:de preussiska reserykåren). Franska hären drefs: tillbaka. Fienden inträngde i Bazeilles och då började en rad gräsligheter och tygellösheter af en art, som för alltid skall sätta en skamfläck på dem, som gjorde sig skyldiga dertill. Bairarne och preussarne tände eld på byn för attstraffainvånarne derför att de försvarat sig. Största delen af nationalgardisterna håde stupat och befolkningen hade tagit sin tillflykt i källrarne; här blefvo de alla innebrända: äfven dvinnor och barn. Af 2;000 invånare. återstå knappast 300, och dessa5 erätta att de se.t huru bairarne störtat hela familjer in i lågorna och nedskjutit de qvinnor, som sökt slippa undan. Jag har med egna ögon sett de rykande ruinerna af den olyckliga köpingen — ej ett hus återstår, Öfver allt rådde den mest qväfvande lukt af brändt menniskokött. Jag såg invånarnes förkolnade lik ligga utanför dörrarne. -Om detta har jag, hr redaktör, ej velat låta cr vara okunnig. riget medför sina olyckor, men det har också pligter, rundade på hederns och menniskokärlekens lagar. essa lagar: hafven I kränkt. I bairare och preussare, som voro närvarande vid Bazeilles.: I hafven satt en skamfläck på eder seger. Jag appellerar till verlden, till historien, som skal öma er, och jag frågar om I hafven rättighet att införa den nya principen, att man mördar qvinngr och barn i hvarje by, hvars invånare vid er ankomst försvara sina hem och sitt fådernesland. I hvarje Händelse är nationalgardet en regelbunden kår lika väl som -andra och -tredje uppbäådet af ert låndtvärn. Till och med i öfverensstämmelse med ert eget förderfliga system haden I alltså icke rätt att tända eld Bazeilles ; I hafven mördat för att mörda; I hafven juppfört er som vildar och icke som soldater. Detta har jag, hr redaktör, ansett min skyldighet vara att meddela för att undarläggas allmänhetens jdom. Jag beder er, att ni ville intaga min skrifvelse i er tidning och mottaga försäkringen om min högaktning. Å hertigen af Fitz-James anklagelse har chefen för en annan deltagare i Gentveförbundets kärleksverk, Herm.: Voget, svaratmedelst en skrifvelse, dat. Frankfurt am Main den 18 september och införd i Angsb. . Allg. Zeitung. Vi hafva endast tillgång till ett utdrag deraf. Det lyder så: Hertigen af Fitz-James äger att bairarne och preussarne skulle ha tändt eld på Bazeilles af ingen annan anledning än att dess invånare i nationalardesuniform skulle ha deltagit i stadens försvar. etta är rent af: en vanställning af sanningen, hvaremot man ej kan nog bestämdt protestera. Baz6eilles är uppbrändt, det är sannt; män och qvinnor ha dervid blifvit dödade, detta är icke mindre sannt. Men hvarken stadens läggande i aska eller dödandet af familjer af dess invånare var en handling af låg hämnd, utan en handling af nödvärn — i några få enstaka fall ett rättvist straff. Jag har likasåväl som herr hertigen gått genom de rykande ruinerna af staden ; äfven jag har sett kolade lik ligga bland lemningarnhe, efter husen. I minsta antalet af dessa fall kunde jag ännu ur skilja om en tysk. eller en fransman här utandats sitt lif; mer än en gång igenkände jag dock eu återstod af den baierska uniformen. 338 har ock med egna ögon sett en af platsens invånare med tillhjelp; af. en qvinna hålla på att släpa en sårad bairare från gatan in i-ett brinnande hus; jag har sett huru dessa båda missdådare höggos ned af den sårades framskyndande kamrater öch huru deras ännu rykande lik kastades i samma lågor, i hvilka de velat bereda den dödligt sårade bairaren en graf. Redan den 31 aug., således innan man hade någon aning om -att nationalgardisterna skulle taga del i striden, blefvo de närmast Meuse-floden belägna husen skjutna i brand afsdet på andra stranden stående baierska artilleriet, och detta för den skull ast dessa hus tjenade till skyddsvärn åt de franska trupper, som skulle försvara bhroarne öfver Meuse. Att förstöra dessa hus var således helt enkelt en nödvändighet ur strategisk synpunkt. Den följande dagen öppnade de balierska jägarne och . infanteriet. striden angäonde staden. Dess ganska fasta hus begagnades åter af de franska trupperna till-skyddsvärn. Detta var synnerligen händelsen med: ett hus som beherrskade tvenne gator. Utanför detta-hade redan hundratals bairare fallit döda eller sårade, då befallning gafsatt tända eld på det. Sappörer verkställde denna order på det sättet att de gingo omkring huset, slogo hål på baxväggen och fenom breschen kastade in eldbränder, genom hvilka huset gick upp i lågor. Huruvida härvid qvinnor och barn, som tagit gin tilllykt i källaren, blifvit innebrända, derom är hvarken jag eller hertigen af Fitz-James i stånd att säga någonting med visshet. Efter en flera timmars strid som kostat mycket blod hade bairarne ändtligen drifvit undan det franska marininfanteriet. hvilket med stort hjeltemod försvarat platsen. På gatorna,-i husen-och