stället trupperna mycken skada. De borttaga i vaggonerna och qvarteren de bästa platserna för de sårade, öfverfylla värdshusen, så att officerare och soldater, hvilka der kontant vilja köpa sin mat, icke kunna tå plats; de förtära de i några trakter redan mycket knappa lifsmedlen, uppreta ofta befolkningen genom sina fordringar, göra, kort sagdt, ingenting annat än ofog. Men äfven andra spekulanter med alla möjliga varor komma nu hoptals in i landet och taga upp platsen för trupperna och i synnerhet för de sårade. Sak samma med lustresande, hvilka blott störa med sin närvaro och ännu mer inskränka det redan förut knappa utrymmet, Så bo nu 8 ex. i Bru math en engelsk turistfamilj, bestående af man, fru och vuxna söner, som öppet tillstår, att den endast rest dit för att se Strasbourgs bombardement. Denna familj inskränker på det otillbörligaste det redan förut knappa utrymmet, och jag har flera gånger sett, att läkare, officerare m. fl., hvilka kommit -:till Brumath för att få ett ordentligt mål, något som icke står dem till buds i de ötverfyllda byar, der de äro inqvarterade, åter måst gå sin väg hungriga, blott derför att hrr engelsmän timtäls upptagit alla platser vid bordet. Sådana missbruk tarffa rättelse. Det krig, som vi nu föra mot fransmännen, är en fruktansvärdt allvarlig sak, kostar redan tusen sinom tusens blod, är trots alla framgångar ännu icke på långt när slutadt — man må icke äfverlemna sig åt några sangviniska förhoppningar derom — och bör sannerligen icke missbrukas till spekulationer af det ena eller andra slaget eller till onödiga lustresor. Blött en energisk öch rutinerad polis förmår att skydda häremöt. Ett annat groft missbruk, som mycket bedrifves, är att uthänga hvita fanor med rödt kors. Många fransmän hänga sådana fanor ut genom fönstret och påstå, att de herbergera sårade och icke behöfva taga mot någon inqvartering, men då man ser närmare efter, finnas alls inga sårade, Äfven från vagnar uthävger man sådana fanor för att skydda dem från att tagas i beslag för tramsporter. Luftballongspost. Underprefekten i Neuchateau (en stad i departementet Vosges, sydvest från Toul,omkring 10 svenska mil från Metz) har till krigsministern i Paris afsändt följande skrifvelse om anträffandet af en ballong, som kommit från Metz: Neuchateau den 16 september 1870, ; kl. 11.45, aftonen. I afton omkring half 7 anträffades en liten ballong, med en under den fästad gondol, i en spe dunge på territoriet Pargny-sous-Mureaux, 10 kilometrer från Neuchateau. I gondolen var omsorgsfullt fastbundet ett paket, betäckt med vaxadt tyg. Man öppnade det och läste först på ett stycke pergament en skrifvelse, daterad denna morgon en 16 september, undertecknad af general Coffinidres, kommendant i Metz, och förseglad med hans sigill, i hvilken skrifvelse denne officer anhåller att den person, i hvars händer paketet komme, ville genast inlemna det på närmaste franska postkontor. Mairen i Pargny, som underrättades om fyndet, skyndade sig att efterkomma generalens önskan, och han inlemnade det på postkontoret i Neuchateau. . Omedelbart underrättad härom, begaf jag mig genast dit; i det vaxade omslaget fann jag åtta olika paketer, inneslutande omkring 5,000 små bref, adresserade från Metz af våra soldater till deras familjer. Hvarje bref bar samma dimensioner, är 6 centimetrer bredt och 8—9 centimetrer långt. Under tre timmar voro postmästaren och Jag sysselsatta med att läsa ett stort antal af brefven, för att möjligen kunna få veta nyheter, som kunde vara af nytta att komma till er kännedom. Jag meddelar här och sammanför utdrag ur en mängd af dessa bref, hvilka förefallit mig vara de vigtigaste. Ballongbref den 16 september, kl. 8 på morgonen. Vi äro fortfarande innestängda i Metz, sedan en månad snart. Oss fattas ingenting. Cernerade sedan den 17. Men varen lugna, vi skola komma ut om några dagar. Vi ha ej hunger eller tarsot här. Armån är i godt tillstånd, intet fattas oss, utom nyheter. Vi äro blokerade sedan bataljen vid Gravelotte. Preussarne stå i Briey. Jag hade skrifvit till er att jag afgick till Verdun, men vi blefvo hindrade på vägen. Staden innehar ännu mycket förråder, ingen sjukdom finnes här. i ha ännu öfverflöd af förråder i staden. Jag afvaktar händelserna med lugn, skrifver general Jo livet till marskalk Vaillant. Vi ha ej haft någon sammanstötning med fienden sedan den 1 september. Vi kampera i Metz omgifningar under forterna, vi sakna ingenting. Vi lefva i öfverflöd, jag trot att jag håller på att bli fet. Instängningen är sträng, men vi sakna intet. Hvad man än kunnat säga, så har Bazaines arm icke blifvit slagen. Vi ör segrat den 14, den 16. den 18 augusti, den 31 var framgången fullständig och ännu är det inte slut. När ögonblicket är inne för genombrytning, skola vi göra Al HM dan tillatåändat rv frörtriä ffliot 73 hennes