Dagens Nyheter – 27 september 1870, sida 1

äfven om vi erbjöde den de allra lindrigaste vilkor i verlden — till och med om vi afstode från all ersättning för krigskostnaderna,. Den har ej kunnat förlåta oss Waterloo, och det är blott af en ren tillfällighet som den icke fördenskull öfverfallit oss med krig. Den har ej kunnat förlåta oss Sadowa (Königgrätz), fastän vi då icke förde krig mot Frankrike, och aldrig skall den förlåta oss Sdan. Den måste sättas ur stånd att göra skada. Vi måste ha Strasbourg och äfven Metz, om vi också skulle nödgas till att blott hålla garnison der, Vi måste, med ett ord, ha allt som kan stärka vår strategiska ställning mot ett anfall från Frankrikes sida. Angeläget för oss är att ha ett område, icke för detta områdes skull, utan en glacis mellan Frankrike och oss. Om kejsaren vid krigets början haft energi, skulle han ha anfallit södra Tyskland innan vi hunnit vidtaga några åtgärder deremot. Än i dag förstå vi icke hvarför han ej gjorde det. Han hade på benen en (stående) armå af 150,000 man, färdig att genast marsehera. Det kunde vi icke göra; vi äro för fattiga dertill. Men Frankrike kauv det. Om det denna gång brustit i kraft och mod, skall det en annan reparera felet och bära sig klokare åt, om vi icke vidtaga våra försigtighetsmått och göra ett an-. fall omöjligt genom att förstärka våra gfänser. Om Sydtyskland genast blifvit anfallet, skulle : vi ha varit beröfvade dess medverkan, icke derför att dessa länder voro obenägna att gå med oss, men derför att de hade blifvit ned-: giorda. Förre kungen af Wirtemberg sade en gång till mig: Ni är alltid öppen mot mig; jag skall också vara det mot er. Om fransmännen finge lust att kasta sig öfver mitt folk och jag just hölle på att dela er soldatkost i ert läger, hvad skulle då hända mig? Mitt folk, dignande under de franska reqvisitionerna, skulle anropa mig att komma till-. baka och sluta fred med segrarne. Skjortan är närmare kroppen än kläderna, och jag måste rätta mig derefter. Dessa konungens af Wirtemberg ord äro märkliga. De skildra hurudan ställningen skulle vara, om vi försummade att på det hållet betrygga oss mot ett öfverfall från fransmännen. Se der hvarför så aufvvv Jets PI a Luanda ring. Hellre skulle vi slåss i tio år än att icke erhålla denna nödvändiga trygghet. Då jag frågade om han mottagit något meddelande från hr Jules Favre, svarade han: Icke direkt, men genom lord Granville och från Wien. Hr Favre är angelägen att få veta, om jag vill mottaga några meddelanden från honom och om möjlighet finnes för öppnandet af fredsunderhandlingar på basis at att det franska territoriet blir oförminskadt. Jag kan i detta fall endast säga, att jag skall lyssna till allt, som kommer från eller genom lord Granville, med all möjlig uppmärksamhet, fastän jag för ögonblicket icke kan erkänna hr Jules Favre för Frankrikes utrikesminister eller anse honom vara befullmäktigad att å franska nationens vägnar göra några aftal; hvad den andra frågan angår, så förvånar det mig att han icke också begär att Tyskland skall bära krigskostnaderna. Fransmännens ställning är nu svårare än den förut varit. Hade kejsaren ännu stått i spetsen för regeringen, så skulle han och hans system haft vänner i Österrike, Italien och Ryssland. Alla äro rädda för att bli anfäktade af republikens smitta, och skall det derför vara republik i Frankrike, så skall den komma att befinna sig utan vänner. CJ x Den wienska tidningen Presset framhåller i en artikel önskligheten af ett godt förhållande mellan Österrike och Preussen och anmärker att Prag-fredens bestämmelser om norra Slesvig på ett eller annat sätt måste uppfyllas. Frankfurter Zeitung innehåller en ar