Dagens Nyheter – 26 september 1870, sida 1

tta nn till och med om de endast tjena till att oroa fienden och tvinga de preussiska armå6erna vid Paris att utbreda sig mera och företaga större rörelser, skall redan derigenom mycket godt vara vunnet. Vice-amiral Fourichon är en duglig organisatör, en man med energi och antagligen den enda, som lyckligt kan utföra ett sådant värf som det han åtagit sig. Havres bank mottager nu inga betalnins gar i papper. Från Tours meddelas den 21: Lille är nu fullkomligt armeradt och provianteradt; skulle preussarne hota Tours, förlägger regeringen sitt säte till Toulouse. Enligt telegram den 20 dennes från Bern till Indpendance belge har preussiska befälhafvaren för belägringsarmån vid Strasbourg, general Werder, nekat underteckna flera tillståndsbref för personer, som önska lemna Strasbourg, och hotat med allmänt bombardement, om fästningen icke inom en kort frist kapitulerar. Journal de Havre för i torsdags har mottagit underrättelse från Strasbourg att kommendanten, som är sårad i skuldran och foten, frågat försvararne om de ville öfverlemna sig åt preussarne. Svaret lydde: Vi vilja strida till sista man. Enligt en korrespondens från Berlin till Times belöper antalet fångna fransmän sig till följande: 140,000 menige man, 4,800 officerare och 62 generaler. Preussiska spioner i Paris. Hvarje dag arresterar man i Paris preussiska spioner, verkliga eller förmenta. En afton t. ex. höll marskalk Vaillant, f. d. medlem af försvarskomiten, i Vincennes på att uppteckna en plan af de nya förskansningar, som man nyligen upptört vid sidan af de gamla fästningsverken. Vid hans sida stod en individ, som man antog vara en preussisk officer. Soldaterna trodde sig i marskalken se en af konung Wilhelms agenter;, en suav anhöll honom och hans ledsagare, och båda fördes i vagn till Paris. En kapten vid nationalgardet steg upp och satte sig vid sidan af kusken, under det att en pluton nationalgardister omgaf vagnen. Då de kommo till Bastille-platsen, ville massan i sin förbittring bemäktiga sig marskalken, men Garnier Pagds, som händelsevis gick förbi, steg upp i vagnen till de fängna för att taga dem under sitt beskydd: -Ledsagade af en ofantlig menniskomassa, ankommo de sålunda till stadshuset, derifrån de fördes till Trochu. I det ögonblick då detta skrifves är resultatet icke ännu kändt. Om marskalken är skyldig, skall han bli strängt straffad, det upprepade Garnier Pages oupphörligt för att lugna folkmassan. Det ser i alla fall besynnerligt ut att margralken, som i så många år haft planerna öfver Paris fästningsverk i sitt våld, i sista ögonblicket kommer och upptecknar dem tillsammans med en preussisk officer. Men vi få väl snart ljus i saken). ) General Trochu lät genast försätta marskalken på fri fot, berättar tidningen IUnion. ,