Dagens Nyheter – 24 september 1870, sida 1

1793 en tvångsutskrifning af 300,000 man. Då äfven denna ej lemnade ett tillfredsställande resultat, emedan det unga manskapet ej hade lust att träda under fanan, föreslogs ånyo i konventet (i augusti) ett uppbåd i massa. Detta förslag blef uttryckligen afstyrkt, välfärdsutskottet kallade det ett hjernspöke som endast skulle blifva ett ämne för aristokraternas spe, och i stället införde konventet (den 23 augusti) den allmänna värnepligten (detta beslut är grunden till värnepligtens införande i de flesta europeiska stater), d. v. s. att alla män mellan 18 och 25 år skulle göra krigstjenst. Det var detta beslut, hvilket man inser vara långt skildt från ett beslut om ett man ur huseX-gående, som räddade Frankrike. Lagen tillämpades strängt. Armåen fick talrika rekryter. Det lyckades Carnots utomordentliga ansträngningar att på våren 1794 uppställa en stridsfärdig armå af 770,923 man. Den var mycket underlägsen i beskaffenhet, emedan den var oöfvad, men antalet godtgjorde beskaffenheten, Den led nederlag, men ur hvarje sådant framgick den mera öfvad, skickliga generaler utbildades, och till slut kom öfverlägsenheten afgjordt på franska sidan. Säledes var det den allmänna värnepligten, ungefärligen sådan som den ännu är lagstadgad i de flesta stater, men icke ett uppbåd af allt vapenfört manskap, som räddade den franska republiken; hvilket icke hindrar att man i dessa dagar alltjemt hör fablas om att det var en levge en masse som åstadkom resultatet.